Till Svenska kyrkans centralstyrelse

Vårt uppdrag har varit tvåfaldigt. Dels har vi haft ansvar för samordning av utredningsarbetet och för att lägga fram ett samlat förslag till en kommande kyrkoordning, dels har vi på några områden svarat för det direkta utredningsarbetet. Betänkandet Bekännelse, gudstjänst, kyrkomöte som vi härmed överlämnar avser det sistnämnda uppdraget.

Till betänkandet är fogade tre reservationer och ett särskilt yttrande.

Uppsala den 4 februari 1998

KG Hammar
Levi Bergström
Stina Eliasson
Britt Louise Agrell
Lars Eckerdal
Carl Gustaf von Ehrenheim
Torgny Larsson
Birgitta Ericsson Löfgren
Dag Sandahl
Thomas Söderberg
/Gunnar Edqvist

Sammanfattning

I det andra kapitlet behandlas de grundläggande bestämmelserna om Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära, vilka utgör kyrkoordningsförslagets första avdelning och första kapitel. De sedan 1992 gällande föreskrifterna, vilka i sin tur bygger på den bestämning av Svenska kyrkans bekännelse som fanns i 1686 års kyrkolag, föreslås oförändrade föras in i kyrkoordningen.

Förslagen till bestämmelser om Kyrkomötet finns i tredje kapitlet. Kyrkoordningen föreslås innehålla bestämmelser om Kyrkomötets sammansättning och sammanträden samt grundläggande bestämmelser om dess arbete och beslutsformer. Mer detaljerade bestämmelser kommer att finnas i en arbetsordning. I fråga om Kyrkomötets sammansättning föreslår vi att det även fortsättningsvis skall finnas 251 valda ledamöter. Dessutom bör biskoparna, vilka nu har närvaroplikt samt yttrande och förslagsrätt, bli ledamöter. Kyrkomötet skall enligt vårt förslag sammanträda två gånger per år under sammantaget högst 10 dagar. Till det första sammanträdet som äger rum i maj, väcks ärenden. Beredningen i utskott skall i huvudsak ske under det sammanträdet. Det andra sammanträdet skall äga rum i september och i huvudsak ägnas åt plenardiskussioner och beslut. Kyrkostyrelsen ges rätt att före utskottsberedningen yttra sig över de ärenden som väckts genom motion av någon ledamot. För behandlingen av lärofrågor föreslås särskilda bestämmelser. Läronämnden skall alltid yttra sig i ärenden som gäller grundläggande bestämmelser om kyrkans tro, bekännelse och lära samt om Svenska kyrkans böcker, gudstjänster, sakrament och övriga handlingar, ämbetet och ekumeniska överenskommelser. Om Kyrkomötet på något av dessa områden beslutar att bifalla ett förslag som har avstyrkts av Läronämnden skall det ske en återremiss till Läronämnden och utskottet. För att därefter fatta ett beslut som innebär bifall till ett av Läronämnden avstyrkt förslag krävs två tredjedels majoritet av de röstande i Kyrkomötet. Läronämnden ges rätt att yttra sig även i lärofrågor i övrigt. För vissa andra grundläggande bestämmelser i kyrkoordningen krävs likalydande beslut vid två sammanträden med Kyrkomötet.

I betänkandets fjärde kapitel behandlar vi den reglering av gudstjänsten som föreslås utgöra den fjärde avdelningen i kyrkoordningen med sammantaget 12 kapitel. Bestämmelser från kyrkliga kungörelser som tidigare har utfärdats av Kyrkomötet har förts samman och bearbetats samt i viss utsträckning också kompletterats.

Först finns i två kapitel allmänna och övergripande bestämmelser om Svenska kyrkans gudstjänstliv och gudstjänstböcker. Förslag ges där till vissa nya bestämmelser om ansvarsfördelningen beträffande gudstjänstlivet. Syftet är att skapa klarhet om vad som skall gälla på detta område. Våra förslag innebär förenklingar i fråga om möjligheterna att lokalt pröva nya gudstjänstordningar och ny musik vid firande av församlingens huvudgudstjänst. Likaså föreslås förenklingar i bestämmelserna om tillstånd (venia) för den som inte är präst att predika vid och leda en gudstjänst och om biträde vid nattvardens utdelande. Vi uppmärksammar också vissa frågor om gudstjänstlivet i ett ekumeniskt perspektiv och ger förslag till bestämmelser på detta område.

Följande kapitel om gudstjänsten i kyrkoordningen gäller Svenska kyrkans sakrament och övriga handlingar. Till en del är det också här fråga om att föra över föreskrifter från gällande kyrkliga kungörelser till kyrkoordningen. Vi föreslår att det sker kompletteringar beträffande kyrkliga handlingar där det nu saknas direkta föreskrifter i kyrkliga kungörelser. Det gäller bikt, konfirmation, vigsel, begravning, vigningshandlingar, sändnings och mottagningshandlingar samt invigningshandlingar. De föreslagna bestämmelserna bygger i betydande omfattning på de anvisningar av kyrkoordningskaraktär som ges i kyrkohandboken. Det sista kapitlet i kyrkoordningen med bestämmelser om gudstjänsten anger vilka söndagar och övriga kyrkliga helg och högtidsdagar som ingår i kyrkoåret. På detta område förslår vi inga förändringar.

Vi föreslår i betänkandets femte kapitel att de sedan två år gällande föreskrifterna om kyrkotillhörigheten i huvudsak oförändrade förs över från kyrkolagen till kyrkoordningen. Vissa ändringar av formell karaktär måste dock göras.

Kyrkans ämbete eller vigningstjänsten behandlar vi i det sjätte kapitlet. Särskild uppmärksamhet ägnas åt diakonatet. Detta motiveras av att frågan om diakonatets ställning och kyrkorättsliga reglering varit föremål för diskussion under lång tid och utretts i flera omgångar utan att det resulterat i några avgörande beslut. Som en bakgrund till våra överväganden och förslag redovisas översiktligt tidigare utredningsarbete och därtill görs också en ekumenisk utblick. Utgångspunkten vid behandlingen av det som brukar kallas kyrkans ämbete måste vara insikten att kallelsen att föra ut evangelium är given åt hela Guds folk. Den grundläggande vigningen till detta uppdrag och därmed även för den särskilda vigningstjänsten är dopet. Vi föreslår att kyrkans ämbete eller vigningstjänst skall omfatta de tre uppdragen som biskop, präst och diakon. Vi pekar också på den alternativa möjligheten att inte se diakonatet som ett led i kyrkans ämbete och menar att en sådan lösning måste få som konsekvens bl.a. ändringar i kyrkohandbokens vigningsordningar.

Bestämmelser om de tre uppdragen som biskop, präst och diakon finns i var sitt kapitel i kyrkoordningen. Vad gäller uppdragen som biskop och präst är det i stor utsträckning fråga om att föra över bestämmelser från gällande kyrkliga kungörelser till kyrkoordningen. Vissa förändringar föreslås i bestämmelserna om att förklara någon behörig att utöva uppdraget som präst. I tidigare utredningsarbete har föreslagits att den kyrkorättsliga regleringen av uppdraget som diakon nära skall knyta an till vad som gäller för uppdraget som präst. Detta har i huvudsak tillstyrkts vid remissbehandlingen och vi föreslår också att i huvudsak samma bestämmelser skall gälla för dessa båda uppdrag.

Betänkandets sista och sjunde kapitel innehåller särskilda kommentarer till våra förslag till bestämmelser i kyrkoordningen.