Lediga tjänster
Söderköping S:t Anna församling

VÄLKOMMEN att söka komministertjänsten i nya
Söderköping S:t Anna församling!

Församlingen består av stad, land, skärgård och hav, ett expansivt område med cirka 11.000 innevånare,
nära Norrköping och Linköping. I arbetslaget finns cirka 40 kreativa medarbetare, som vill utveckla
ett aktivt och utåtriktat arbete.

Vi erbjuder:

* ett rikt gudstjänst- och musikliv
* en aktiv barn- och ungdomsverksamhet
* ett omfattande diakonalt arbete
* ett positivt och kreativt arbetslag

Vi söker dig som:

* vill arbeta med gudstjänstliv och själavård
* vill vara kaplan i barn- och familjearbetet
* har intresse av diakonalt arbete
* vill arbeta med konfirmander
* har körkort och tillgång till bil


För upplysningar: v g ring kyrkoherde Stig Erixon, 0121-358 01/ 070-209 68 75 eller
kyrkorådsordföranden Gunvor Svensson, 0121-211 45.

Facklig företrädare: KyrkA, Gunnar Karlquist, 070-661 84 36.

Tillträde: efter överenskommelse.

Ansökan med meritförteckning och löneanspråk skickas till: Söderköping S:t Anna församling,
Box 127, 614 22 Söderköping eller till e-postadress: soderkoping.forsamling@svenskakyrkan.se

            

________________________________________________________________________________

BEGRAVNINGSPASTORAL

Söderköping S:t Anna församling 2010

Inledning

Detta är Söderköping S:t Anna församlings begravningspastoral som innehåller anvisningar kring vårt möte med sörjande i samband med begravning och vår hantering av stoft efter avliden.
Syftet är att kvalitetssäkra vår begravningsverksamhet. I detta ingår att mötet med anhöriga och att vår hantering av gravar sker på ett etiskt och korrekt sätt, men också att de vaktmästare som gräver och iordningställer gravarna har en säker arbetsmiljö. Berörd personal är kanslist, präster, musiker, vaktmästare och ”bärarlaget”.  Berörda begravningsbyråer och övriga trossamfund i Söderköping med omnejd informeras om denna pastoral.
 

Tillgänglighet

Tid och plats
Kyrkoherden bestämmer utifrån fastställda begravningstider och i samråd med vaktmästare, präst och musiker, tid för begravningar. Jordbegravningar sker tisdagar, torsdagar och fredagar kl.11.00 för att vaktmästarnas arbetstid ska kunna hållas. Fastställda begravningstider i övrigt är måndag, tisdag, torsdag och fredag kl.11.00 och kl 14.00. Begravningsgudstjänster sker som regel i någon av församlingens åtta kyrkor och i S:t Laurentii gravkapell.
 
Bokning
Bokning av begravning inkommer som regel till pastorsexpeditionen via en begravningsbyrå. Kanslisten bokar präst, musiker och vaktmästare. Vid behov kontaktar begravningsbyrån bärarlaget.

Anhörigkontakt
Prästen kontaktar snarast möjligt en anhörig för tid till ett begravningssamtal. Detta sker som regel i hemmet eller på pastorsexpeditionen. Samtalet innehåller både personliga och praktiska frågor, t.ex. önskemål om gudstjänstens utformning. Valet av musik och solistiska inslag sker ofta i kontakt med tjänstgörande musiker. Vid komplicerade omständigheter och tvister informeras tjänstgörande präst  av begravningsbyrån.

Konflikt och medling
En begravningsgudstjänst är offentlig och ingen anhörig kan hindras från att deltaga. Uppkommer sådan situation har prästen till uppgift att informera anhöriga. Stödet från begravningsbyrån är i sådana fall av stor betydelse. Om anhöriga inte kan komma överens om hur gravsättningen ska ske, har präst och begravningsbyrå till uppgift att försöka medla i tvisten. Om enighet inte kan ske, hänvisas tvisten till länsstyrelsen.

Kyrkotillhörighet och begravning
Begravningsgudstjänst i Svenska kyrkans ordning erbjuds alla som tillhör Svenska kyrkan. Icke kyrkotillhöriga har inte denna möjlighet. I dessa fall erbjuds begravningslokal i Laurentii gravkapell samt i Drothems församlingshem och Mogata tingshus, för borgerlig- eller annan akt. För alla gäller att gravplats upplåtes på någon av församlingens kyrkogårdar. Om extraordinära pastorala skäl finns  kan undantag ske efter beslut av kyrkoherden.

Uppföljning av begravning
En tid efter begravningsgudstjänsten kontaktas närmast anhörig, make eller maka. I samband med detta informeras den anhörige om möjligheten att deltaga i en samtalsgrupp för anhöriga. I denna sorgegrupp, träffas anhöriga under ledning av präst och diakon en gång i månaden.

Begravningsgudstjänstens utformning

Gudstjänstens form
Begravningsgudstjänsten sker i Svenska kyrkans ordning. Undantagsvis sker samlingen efter att
kremation ägt rum och de anhöriga samlas då vid en urna. Sker gravsättning av urna i samband med begravningsgudstjänsten kan mullpåkastningen ske ute vid graven. En begravningsgudstjänst kan också ske vid graven. Korstecknande och mullpåkastning kan då ske efter att kistan, alternativt urnan har sänkts i graven. Gudstjänsten avslutas med fridsönskan och en välsignelse.

Avskedsgudstjänst kan förekomma vid de fall där kroppen inte hittats.

Val av musik till begravningsgudstjänsten
Prästen ansvarar för gudstjänsten och planering av musiken sker i samråd mellan präst, anhöriga och musiker. De anhöriga ska enkelt kunna kontakta präst och musiker.
CD-musik kan förekomma men de anhöriga rekommenderas att så långt möjligt använda levande musik. CD-musik ska inte ersätta psalmer, inlednings- och avslutningsmusik.

Utsmyckning av kista och gudstjänstrum
Utsmyckningen sker oftast i samråd med anhöriga och entreprenör. Minnessaker i kista och urna är tillåtna, utom det som är miljöfarligt eller kan skada de personer som handskas med det.

Gudstjänstförberedelser
Vaktmästare och entreprenör förbereder iordningställande av gudstjänstrummet i god tid. Präst och musiker bör vara på plats minst 30 minuter innan gudstjänsten. Prästen träffar de närmaste anhöriga c:a 15 minuter innan. Solister bör i god tid hinna öva sånger med tjänstgörande musiker, så att inte det sker när många anhöriga tagit plats i kyrkorummet.

Barn i gudstjänsten
Barns deltagande i gudstjänsten bör uppmuntras, speciellt då det gäller någon som barnet kände väl. Barnen kan få hjälp att förbereda sig av präst eller entreprenör. Hur man berättar om begravningen för barn kan prästen meddela anhöriga redan vid begravningssamtalet.

Ansvar under begravningsgudstjänsten
Vaktmästaren har under pågående gudstjänst ansvar för lokalens säkerhet och ska finnas tillgänglig vid akut sjukdom eller vid annan fara. Vaktmästaren sköter även ljudanläggningen och är behjälplig med hörselhjälp.

Avskedet
Avskedet sker antingen inne i kyrkan eller ute vid graven. Sker avskedet vid graven finns bärare att tillgå som församlingen bistår med. Släktingar och vänner kan gärna också bära själva. Prästen lyser frid över kistan när det är avsked inomhus och sker avskedet ute lyses frid över graven.

Gravsättning av urna
Anhöriga ska informeras om möjligheten att en präst kan närvara vid urnnedsättningen och
uppmuntras att själva ta ansvar och medverka vid gravsättningen.

Gravgrävningen

Inledning
Enligt arbetsmiljölagen är arbetsgivaren skyldig att se till att arbeten kring gravgrävning sker på ett säkert sätt och enligt Svenska kyrkans etiska normer ska gravarbetet ske med värdighet.

Säkerhetsåtgärder
Gravgrävningen ska genomföras av erfaren personal som gått kurs i gravgrävning. Minst två
personer ska vara med, varav en ska ha maskinförarbevis. Under semestertid måste minst en ordinarie vaktmästare som gått gravgrävningskurs och har förarbevis gräva graven. En kyrkogårdsarbetare över
18 år ska vid behov hjälpa till.
Arbetet ska planeras så risk för ras minimeras. Detta sker genom rasskydd så kallade stämpar som stöttar upp jorden så den inte faller tillbaka. Detta rasskydd kan varieras beroende på jordart.

Rasskyddet ska helst kunna hanteras från markplanet, så att det riskmoment undviks, som är förenat med att någon ska behöva gå ner i den färdiggrävda graven.
Jordlådan ska placeras minst 60 cm från gravöppningen så att jord av misstag inte kan rasa ner. Jordlådan får inte luta mot graven. Marken ska förstärkas med brädor under jordlådan så trycket fördelas. Att marken håller för jordlådan är oerhört viktigt ur säkerhetsaspekt.

Stämparna skruvas mot 2 tums plank som är fastskruvade på en plywoodskiva. Första stämpparet sätts efter en knapp meter, andra efter ytterligare en knapp meter. När graven är färdiggrävd läggs en duk på sidorna som täcker brädor, stämpar och plywoodskiva, och längst upp på marken placeras gångsten.

Efter att graven är grävd måste den täckas med ett lock som bör vara heltäckande och tåla en belastning av en fullvuxen person.

Jordlådan täcks av en presenning.

Etiska aspekter
Eventuella ben och kistrester ska hanteras pietetsfullt och nedgrävas på större djup för att bereda plast för aktuell kistgravsättning. Så ska även ske om urnrester påträffas.

Återfyllning av grav

Etiska aspekter
Samma personer som grävt graven ska också gräva igen den. Av etiska skäl ska kistan försiktigt höljas med jordmassor först på sidorna av kistan så att den inte krossas. Det görs med hjälp av vanliga spadar.
Stämparna tas likaså bort på ett värdigt sätt. En stege placeras på sidan av kistan för att det på det sättet går att klättra ner och ta bort stämparna. Att kliva direkt på kistan ska undvikas.  När jorden runt om kistan är fylld går det att kliva på jorden runt kistan, när de nedersta stämparna tas bort. När jorden är täckt över kistan med ett tjockare lager kan grävaren gå på den, för att ta bort de översta stämparna.
Att trycka till kistan med flit och med hjälp av minigrävaren är förbjudet eftersom det är oetiskt och ovärdigt.

Eftersom kistan tar upp plats i graven kan inte samma mängd jord få rum efter begravningen som före, därför ska det vara helt i sin ordning om det blir en svag jordkulle på graven som senare det sås gräs på. Denna kulle kommer så småningom att sjunka varefter kistan och resterna förmultnar.

Om anhöriga skulle vilja vara med vid återfyllningen ska vi kunna erbjuda det.

Säkerhetsåtgärder/Kommunikationsplan
Det är viktigt att förebygga risker i samband med gravgrävning. I församlingens ledningsgrupp ingår kyrkoherde, kyrkogårdsföreståndare, kyrkokamrer och kyrkorådets ordförande. Ledningsgruppen an-svarar för att nödvändiga säkerhetsrutiner finns och arbetar med aktuella säkerhetsfrågor tas upp. Exempel på sådana frågor är t.ex. ”Finns några risker med att arbeta som vi nu gör? Finns några risk-moment som berör besökare på kyrkogården under tiden graven är öppen? Hur rör sig anhöriga och bärare i samband med begravningsgudstjänsten?”  Gruppen samtalar kring dessa frågor en gång /år  i samband denna begravningspastoral uppdateras och rutinerna ses över.

Demonteringen av rasskydden i samband med återfyllningen kan vara ett riskmoment. Att då iaktta säkerhet är viktigt, liksom att undvika stress vid återfyllning. Ofta vill anhöriga komma tillbaka till graven efter minnesstunden. Om tiden är knapp måste de informeras om att återfyllning pågår och vara medvetna om detta eller vänta med att besöka graven efter att arbetet är avslutat.

Utbildning
Berörda kyrkogårdsvaktmästare ska ha nödvändig utbildning i gravgrävning, vara uppdaterade i aktuella säkerhetsrutiner och vara tränade i att kunna möta sörjande som besöker våra kyrkogårdar.

Övriga etiska riktlinjer

Allt som sker i begravningsverksamheten ska ske med värdighet och empati. Begravningslagen 2 kap,
§12, 13 och 16§ framhåller detta:  Gud som gett oss livet och kroppen som bärare av detta liv, ger oss också hoppet om ett liv efter döden. Den människosyn kyrkan vill förmedla innebär att också efter att döden har inträtt ska människans kropp behandlas på ett värdigt sätt.

 

Söderköping den 22 oktober 2009

 

Stig Erixon                          Per-Åke Holm                                          Gunvor Svensson                  
Kyrkoherde                         Kyrkogårdsföreståndare                      Kyrkorådets ordförande   

 

---