Foto: Målning av Fra Angelico

Därför firar vi

Det tog inte lång tid för de första kristna att börja betrakta vissa människor som helgon.

Efter sin död blev de därför helgonförklarade och fick en egen dag i almanackan. Men snart blev helgonen så många att dagarna inte räckte till.
   Därför införde man en ”alla helgons dag”, helt enkelt en dag att fira alla dessa helgon. Från början firades den strax efter pingst, och så gör man fortfarande i länder där den ortodoxa kyrkan dominerar.
   För att kunna minnas dem som inte blivit helgonförklarade infördes också en alla själars dag. Den firades i direkt anslutning till alla helgons dag.

När firar vi?

I Väst- och Sydeuropa firas alla helgons dag på hösten. Den traditionen växte fram på 600-talet i Rom. Den som slutligen ordnade att det blev en helgdag var påven Gregorius IV. År 835 bestämde han att 1 november skulle vara helgdag i hela den västliga kyrkan.
   Det datumet gällde också i Sverige fram till 1772. Då skedde en helgdagsreform som förpassade firandet till första söndagen i november. Samtidigt behöll man benämningen allhelgonadagen på 1 november.
   Så var det fram till 1953 då man gjorde en dubbelhelg av alla helgons dag. Därför firas den numera den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november. På 50-talet arbetade de allra flesta fortfarande på lördagar, så därför var den extra helgdagen välkommen.

Mest i Sydeuropa
I Nordeuropa är det bara Sverige och Finland som har helgdag för helgonen. Och det är egentligen konstigt att den finns kvar. För vid reformationen avskaffades alla helgons dag i nästan alla protestantiska länder.
   Alla helgons dag är exempelvis inte helgdag i Danmark och Norge. I Tyskland är det bara i de katolskt dominerade delstaterna i söder som har helgdag. I det protestantiska Nordtyskland är det vanlig vardag.