A Gemensam deklaration

BORGÅ-DEKLARATIONEN

Vi, Danska folkkyrkan (Den danske Folkekirke), Engelska kyrkan (Church of England), Estniska evangelisk-lutherska kyrkan (Eesti Evangeelne Luterlik Kirik), Den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland (Suomen evankelis luterilainen kirkko), Islands kyrka (Thjodkirka Islands), Irlands kyrka (Church of Ireland), Den evangelisk-lutherska kyrkan i Lettland (Latvijas Evangeliski Lutheriska Baznica), Den evangelisk-lutherska kyrkan i Litauen (Lietuvos Evangeliku Liuteronu Baznycia), Norska kyrkan (Den norske kirke), Skotska episkopala kyrkan (The Scottish Episcopal Church), Svenska kyrkan och Kyrkan i Wales (Yr Eglwys yng Nghymru), gör följande deklaration:

a (i) Vi erkänner varandras kyrkor som kyrkor tillhöriga Jesu Kristi ena, heliga, allmänneliga och apostoliska kyrka och i sanning delaktiga i hela Guds folks apostoliska uppdrag;

(ii) vi erkänner, att Guds ord rent förkunnas i alla våra kyrkor, och att dopets och nattvardens sakrament rätt förvaltas;

(iii) vi erkänner, att alla våra kyrkor delar samma bekännelse av den apostoliska tron;

(iv) vi erkänner varandras ordinerade ämbeten som gåvor från Gud och som redskap för hans nåd, utrustade inte endast med Andens inre kallelse, utan också med Kristi uppdrag genom hans kropp, som är kyrkan;

(v) vi erkänner, att personlig, kollegial och gemensam tillsyn (episkopé) finns och utövas i alla våra kyrkor i en mångfald former, i en kontinuitet av apostoliskt liv, uppdrag och tjänst;

(vi) vi erkänner, att biskopsämbetet värderas och bevaras i alla våra kyrkor som ett synligt tecken, vilket uttrycker och tjänar kyrkans enhet och kontinuitet i apostoliskt liv, uppdrag och tjänst

b Vi förpliktar oss:

(i) att dela ett gemensamt liv i uppdrag och tjänst, att be för och med varandra och att dela våra resurser;

(ii) att välkomna varandras medlemmar att motta sakrament och pastorala tjänster;

(iii) att betrakta döpta medlemmar av alla våra kyrkor som medlemmar av vår egen;

(iv) att välkomna utlandsförsamlingar i de inhemska kyrkornas liv, för att ömsesidigt berika varandra;

(v) att välkomna personer som i någon av våra kyrkor vigts av biskop till biskops-, präst- eller diakonämbetet att på inbjudan och i enlighet med vid varje tillfälle gällande förordningar utöva sitt ämbete inom den mottagande kyrkan utan att ordineras på nytt;

(vi) att normalt inbjuda varandras biskopar att delta i handpåläggningen vid biskopsvigning som tecken på kyrkans enhet och kontinuitet;

(vii) att arbeta för en gemensam syn på den diakonala tjänsten;

(viii) att åstadkomma lämpliga former för kollegialt och konciliärt rådslag vad gäller avgörande frågor om tro och kyrkoordning, liv och tjänst;

(ix) att uppmuntra till rådslag mellan representanter för våra kyrkor och underlätta undervisning och idé- och informationsutbyte i teologiska och pastorala angelägenheter;

(x) att tillsätta en kontaktgrupp med uppgift att vidare utveckla vår gemenskap och samordna förverkligandet av denna överenskommelse.

B Gemensamma högtidsgudstjänster

vårt glädjefyllda accepterande av varandra;

vår gemensamma förpliktelse till Kyrkans tro och sakramentala liv;

vårt välkomnande av berörda kyrkors medlemmar och präster som våra egna;

vår förpliktelse att gå in i gemensamt uppdrag

Dessa gudstjänster bör innefatta:

uppläsning och undertecknande av Borgå-deklarationen;

en centralt placerad bön med tack för gångna tider och bön för varandra inför framtiden, där lutheraner ber för anglikaner och anglikaner för lutheraner;

fridshälsning;

gemensamt nattvardsfirande;

andra verbala och liturgiska uttryck för vårt liv i gemenskap.

C Vidgat ekumeniskt engagemang

stärkande av de band som var och en av våra kyrkor har med andra kyrkor på lokal, nationell och internationell nivå

fördjupning av de relationer som finns inom och mellan våra två världsvida gemenskaper och stöd till strävandena mot en närmare gemenskap mellan anglikanska och lutherskakyrkor i andra regioner, framför allt i relation till överenskommelser, som utarbetas i Afrika och Nordamerika;

vidareutveckling av existerande relationer till andra världsomspännande gemenskaper – framför allt till dem som vi har ekumeniska dialoger och överenskommelser med;

gemensamt stöd för våra lokala, nationella och regionala råd, Europeiska kyrkokonferensen och Kyrkornas världsråd.

61. Våra kyrkors gemensamma arv och kallelse så som de uttrycks i denna överenskommelse gör oss medvetna om vår plikt att bidra gemensamt till andras ekumeniska strävanden. Samtidigt är vi medvetna om vårt eget behov av att bli berikade av insikter och erfarenheter från kyrkor inom andra traditioner och andra delar av världen. Tillsammans med dem är vi redo att ställa oss till förfogande som redskap för Guds plan att frälsa och försona hela mänskligheten och hela skapelsen.