Tidernasnas

Tidernas Kyrka

Tidernas Kyrka finns allmänt på Internet under adressen: http://www.svkyrkan.se och med rubriken Kulturen i Svenska kyrkan.

Här i Sillerud fortsätter vi serien  med lokala uppsatser om vår kyrka s historia.

Här nedan kan du läsa vad vi saxat ur några nummer av tidigare Församlingsblad som har temat Tidernas kyrka.

Index

Platsen för den nya kyrkan
Lite historik om kyrkklockorna
Ljusbäraren i kyrkan
Vår äldsta bronsljuskrona

Artikel i Församlingsbladet nr 1 1997 om valet av plats för den nya kyrkan i Sillerud.

Första Advent inledde Gunnar Helg med att i kyrkan berätta om hur det gick till, när man bestämde sig för att bygga ny kyrka och efter mycken vånda enades om platsen för bygget. För er som inte hade tillfälle att höra Gunnar, vill vi gärna förmedla hans intressanta framställning. Var så goda

- Jag tänkte att något litet beskriva bakgrunden till varför vår kyrka ser ut som den gör och ligger på sin nuvarande plats.

Som vi väl alla vet, fanns den tidigare kyrkan borta vid prästgården. Vid 1800-talets mitt, under den stora befolkningsexplosionen, hade församlingen vuxit till ca 5.000 personer.

Begravningsplatsen vid kyrkan ansågs vara för liten och kyrkan var i behov av renovering. I ett kyrkostämmoprotokoll från 1860 togs frågan om byggande av ny kyrka upp, och som skäl anges att den gamla kyrkan är för liten och kommer att bli mer och mer trång, då folkmängden växer. Vidare sägs att kyrkan är "av ålder bristfällig, drag genom väggar och golv vid kallare väderlek och takdropp vid mildare". Vid detta sammanträde ansåg dock flertalet, att kyrkan borde räcka några år till.

Vi går sedan tio år fram i tiden, till den 24 juli 1870. Vid en biskopsvisitation i Sillerud beslöt kyrkostämman att en ny kyrka skulle byggas och samma år beställdes en ritning på en kyrka med 1.200 sittplatser. Året därpå, 1871, får församlingen en ritning från arkitekten Ludvig Herdin, Stockholm. Denne har ritat en långskeppskyrka med torn i ena änden av skeppet. Nu börjar också diskussionerna, om var den nya kyrkan skall ligga, att ta fart.

Två platser var på förslag, Elgtån och Trubbyn, och det utarbetades kostnadsunderlag för byggnation på respektive ställen. Man fann härvid att kostnaden för att iordningställa marken vid Elgtån skulle gå till 1.849 Rdr och vid Trubbyn 3.337 Rdr. Vad gällde Elgtån fanns också ett gåvobrev på marken, under förutsättning att kyrkan byggdes där.

Striden stod hård under åren 1871 - 1877 mellan Elgtåpartiet och Trubby-partiet, som de båda falangerna betecknas i protokollen. Beslut togs och dessa överklagades, och när man läser protokollen förstår man att motsättningarna var mycket stora.

När vi kommer fram till 1876, börjar man märka försök att få slut på striden. För att ta ett citat ur protokollet:

"Tänkande församlingsmedlemmar uttryckte till slut undran och förtrytelse över de personer, som med lånade namn föra denna process, och så lättsinnigt anföra besvär, grundade på osanningar."

Ett i sanning skarpt uttalande.

Det är också nu som Karlsfors först nämns som ett kompromissförslag.

Under tiden 1877 - 1880, då man började tröttna på striden om var kyrkan skulle ligga, diskuterades även om församlingen inte rentav var för stor och borde delas. Det talades om en delning i två, ja, till och med tre delar. Tänkbara platser som nämndes för kyrkans eller kyrkornas placering var Sillebotten, Svensbyn, Helgebyn, Elgtån, eller att behålla den gamla kyrkplatsen, alternativt vid "Magasinet" på Salpetersudden. Skäl som talade mot en delning var prästbristen som rådde och att man aldrig kunde enas om huruvida man skulle bygga kyrkorna först och sedan dela, eller dela först och sedan bygga kyrkorna.

1880 var biskopen åter i Sillerud och det beslutades att en kyrka skulle byggas. Året efter, 1881, beställdes en ritning av arkitekten Emil Langlet på en centralkyrka. Som skäl för en centralkyrka anfördes bättre akustik och att den skulle bli 20% billigare än en långskeppskyrka. I slutet av år 1881 beslutade kyrkostämman enhälligt att bygga en centralkyrka enligt Langlets ritning. Här kan i sammanhanget nämnas myten, som säger att en förväxling av ritningarna skett och att vi egentligen skulle ha haft en annan kyrka i Sillerud. Detta är endast en myt, f.ö. ganska vanlig och omhuldad i hela landet.

Var kyrkan skulle byggas var dock ännu inte klart. Nu var alternativen Karlsfors eller Svensbyn, med vackert läge vid Svensbysjön och centralt i förhållande till planerade nya vägar.

Under åren 1880 - 1884 kommer frågan upp flera gånger och proceduren med överklaganden fortsätter. Processen slutar med ett utslag av Kungl. Majt. den 12 september 1884. Då fastställs att kyrkan skall byggas på den plats församlingen genom röstövervikt beslutat, vid Karlsfors.

Själva slutpunkten för 15 års stridigheter om den nya kyrkan sattes på en kyrkostämma den 30 oktober 1884.

"De vid stämman närvarande respekterade domen och utvalde en kommitté av fem ledamöter: kyrkoh. Sillén, kyrkvärd Carl Johansson, Andersnäs, hemmansäg. Anders Andersson, Lisslerud, Sergeant G.A. Ruus, Mörnäs, Werkmäst. A. Andersson d.y. Åsebyn, utsågs att undersöka platsen avseende grunden för själva kyrkan och bästa plats för kyrkogård, närmare bestämma gränser för själva platsen, tillkalla lantmätare och värdera skogen, utstaka vägar samt tillse att platsen blir församlingens everderliga egendom."

Gunnar Helg

Åter till Index

Den äldsta klockan vi har är från 1663. Vad som fanns före denna vet vi ingenting om. Troligen förstördes de klockor som tidigare fanns i samband med att kyrkan brann ner till grunden i början av 1660-talet.

Efter branden byggdes kyrkan upp 1662, och vår äldsta klocka kom 1663. Hon är gjuten av en okänd mästare och väger c:a 300 kg. Inskriptionen på klockan lyder som följer:

Runt halsen - E:B.B.P :.1663 - A.A.S.D :. LB :. - Anno 1663

På livet - IHS, och på slagringen - B.M.S.V :. Vad inskriptionen betyder går inte att få förklarat, utan vi får leva i ovisshet och hoppas att någon i framtiden ägnar sig åt att forska om gamla kyrkklockor.

I gamla kyrkan fanns också en klocka från 1722, som är gjuten i Karlstad av Erik Näsman från Stockholm. Inskriptionen på denna klocka lyder: "Pastore Procurante D:Ionæ Ekman Per Matth. Norenum". Tjänstgörande präst vid denna tid var doktor Jonas Ekman. Vem Per Matsson från Norane var vet man inte, men man kan kanske gissa att han bekostat klockan.

Dessa båda klockor flyttades till vår nuvarande kyrka, då denna byggdes och användes fram till 1954. Då var båda spruckna och saknade klang. Enligt expertutlåtande hade de spruckit p.g.a. att de var upphängda i vinkelaxlar och hade kläppar som inte var anpassade till detta upphängningssätt. Enligt min far, David Helg, var det under de kalla vintrarna på 1940-talet som klockorna helt förlorade klangen.

I samband med renoveringen av kyrkan på 1950-talet bestämdes att man skulle skaffa två nya klockor. Det blev Bergholz klockgjuteri i Sigtuna som fick leverera klockorna. 1954 kom de nya klockorna på plats. De är gjutna av s.k. klockbrons, en legering av 78% koppar och 22% tenn.

Storklockan väger 500 kg, är stämd i ettstrukna giss och kostade 5.100 kr. Hon har en inskription som lyder:

"Från Silen till Gla vill du klocka nå, från Järnsjön till Stora Bör. Guds kallelse ut till vart hem skall gå. Tack, släktenas Herre, därför. - År 1954, då Arvid Runestam var Biskop i Karlstads stift, Arthur Persson Kyrkoherde i Sillerud och David Helg Kyrkvaktare, anskaffades denna klocka för medel skänkta till Silleruds kyrka av syskonen Lennartsson, Sjövik, Kjestad, Änkefru Anna Stina Henriksson, Egenäs, Änkefru Katarina Carlsson, Egenäs och Kyrkovärd Fridolf Gunnegård med familj, Galtviken. - Gud är kärleken".

Klockan används vid helgmålsringning, förrättningar och vid sammanringning.

Lillklockan väger 300 kg, är stämd i ettstrukna h och kostade 3.150 kr. Hennes inskription är:

"Över bygd, över sjö går Lillklockans ljud med budskap från kyrkan om himmelens Gud. - År 1954 är denna klocka skänkt till Silleruds kyrka av Köpman Tor Axelson, Elgtån, och hans hustru Kyrkovärd Ingeborg Axelson, F.Dahl, samt sönerna Kjell och Jan - Soli Deo Gloria (Gud allena äran)".

Klockan används vid prästringning och sammanringning. Storklockan och Lillklockan är samstämda i en mollters.

Den tredje klockan, som hänger i tornet, är från 1722 och omgöts 1956 av Bergholz i Sigtuna helt identisk med ursprunget. Omgjutningen bekostades av systrarna Elin och Hilma Nilsson i Svensbyn.

Klockan används vid tacksägelseringning och sammanringning.

Vad har då hänt med vår äldsta klocka?

På grund av dess ålder, och att det endast finns ett fåtal av samma typ bevarade, fick den inte gjutas om. Den var undanställd i ett uthus vid kyrkan fram till 1970, då den sändes till Tönsberg i Norge och blev ihopsvetsad. Detta kostade 10.000 kr. En klockstapel byggdes vid gamla kyrkplatsen samma år, så nu ringer hon på samma ställe som första gången för 334 år sedan. På grund av att klockan varit sprucken har den tyvärr förlorat en del av sin forna klang.

Men det är inte nog med dessa fyra klockor, ytterligare en finns i församlingen. Denna klocka anskaffades 1887 i anledning av att gamla kyrkan stod kvar, men klockorna hade flyttats till den nya. Det beslöts då på en kyrkostämma "att anskaffa en mindre ringklocka till ett värde av 20 - 30 Rdr". Den skulle användas vid begravningar, enär många fortfarande begravdes på gamla kyrkogården.

Efter att den gamla kyrkan rivits stod klockan, som är en liten gjutjärnsklocka, i ett uthus vid prästgården fram till 1992, då Silleruds Hembygdsförening fick den. Förra året byggdes en liten klockstapel vid Peter Fjellstedts födelseplats i Fjällane. Där hänger hon nu och är åter i bruk när vi firar gudstjänst där.

Gunnar Helg.

Åter till Index

Artikel i Församlingsbladet nr 4 1997

Ljusbäraren i kyrkan,  invigdes på Tacksägelsedagen 1983 till minne av fru Johanne Dahle. Den rymmer mycken symbolik i sin utformning - Han håller hela världen i sin hand, Ljuset omsluter hela jorden, världens Ljus. Ljusbäraren, i vilken vi tänder ett ljus till minne av en kär anhörig eller i tanke på världens behov av både böner och inte minst medel, kallas mycket riktigt för Missionsljusbärare. Den är utförd av träsnidaren Leif Andersson och konstsmeden Reine Andersson, båda från Sillerud, efter en teckning av konstnären Erik Lidén. Besök vår kyrka och se den.

Åter till Index

Vår äldsta bronsljuskrona. Artikel i Församlingsbladet nr 4 1998

Åter till Index

Åter till sidan Tidernas kyrkas början