Krönikespelets många scener gestaltar Bälinges historia, ända från hednatiden till i dag. Vi får följa socknens bönder, trälar, läkekunniga kvinnor, adelsmän och präster, från vikingatidens slut till 1998. Första kyrkan Bälinge får sin första kyrka! Den byggs på samma plats där den gamla offerlunden låg och blir redan från början en mäktig byggnad. Franska gesäller reser valven allt medan en förundrad församling ser på de främmande männen. Snart kan församlingen träda in i kyrkan. Kyrkoherden går i spetsen, bärande på den första nattvardspatenen. Kurt Rogge När ärkediakonen och församlingsherden Kurt Rogge lämnade Bälinge för att bli biskop i Strängnäs skänkte han ett vackert altarskåp till kyrkan. Och se, figurerna lösgör sig ur skåpet och träder fram på scenen i all sin överjordiska glans. I centrum för intresset står Maria med Jesusbarnet men där finns flera helgon i sina vackra dräkter. 1600-talet Det är 1600-tal och den mörka kyrkan skall lysas upp av en vacker ljuskrona. Den sprider ljus under valven, men knappast i församlingsbornas själar. Häxjakten är rå verklighet för många läkedomskunniga kvinnor i bygden. Prästen slungar ut hårda fördömanden och kvinnorna hukar eller går under. Drottningens besök Drottning Ulrika Eleonora kommer till Bälinge kyrka. Hela Bälinge kompani gick under när drottningens bror Karl XII stred i Bender och drottningen besöker den utsatta socknen som mist så många av sina män. Hon för med sig dyrbara gåvor och en krona placeras över kyrkogrinden. Men först har traktens kvinnor fejat och putsat kyrkan till drottningens ära! 1800-talet Under 1800-talet får bygdens kyrka konkurrens. Det hjälper inte att ärkebiskopen Anton Niklas Sundberg salvelsefullt talar om fördärvet med frikyrkorna, den fagre pastorn lockar traktens kvinnfolk till bönhuset. Det är inte bara pastorn som drar, utan också den livliga musiken och Jesu ord som "talar direkt" till människorna. Frikyrkan sår också split ända in i den stadiga bondefamiljen. Dottern vill t ex inte alls göra som fadern vill, utan föredrar den man som står hennes hjärta närmast. Nathan Söderblom I 400 år var Bälinge prebendeförsamling för ärkebiskopen. Han försörjdes av Bälingeborna som i gengäld fick sin upphöjelse. Bälinge församling blev lite förmer, en domkyrkans lillasyster som den sista prebendebiskopen Nathan Söderblom sade i sitt avskedstal till Bälinge församling. Under det första världskrigets knappa och hårda tid fick Söderblom också tjänstgöra som kyrkoherde i Bälinge. Under valven klingade denna tid ofta "den femte evangelisten" Johann Sebastian Bachs verk. Slutscen Nu är det 1998 och församlingsprästen räcker fram den gamla patenen till beskådande, den som varje präst under århundradenas gång hållit i sin hand. Spelet är slut, men kyrkan och församlingen fortsätter att stå i centrum för bygdens historia. Det svarar spelets över 100 deltagande Bälingebor för.