Det är ofärdstider i
Sverige! Gustaf II
Adolf har fallit vid
Lützen. Den svenska
armén fortsätter att
kämpa för protestantismen på kontinenten,
när orgelbyggarna Georg
Hermann och Philip
Eisenmenger 1632 börjar bygga
en ny orgel för
Storkyrkan i Stockholm.
Mårten Redtmer får i
uppdrag att utföra
träsniderierna. Att mäster Mårten är väl förfaren i
sitt hantverk vet man, eftersom han också anlitas till
att snida akterstycket på regalskeppet Wasa.Den nya orgeln blir mäktig - 51 stämmor fördelade på tre manualverk och ett pedalverk. Den är sedan i bruk i ungefär 150 år, men blir under årens lopp så lappad och lagad att den till sist anses utsliten och dessutom omodern. Man beslutar att låta bygga en ny orgel i Storkyrkan.
I nära 200 år klingar den "nygamla" orgeln under valven i Bälinge kyrka. Den repareras, någon stämma byts ut allteftersom musiksmaken skiftar. Krigsåret 1939 tas den ur ordinarie bruk och ersätts av en ny orgel, även den placerad på läktaren. 1978 får kyrkan också en kororgel. Seklerna har gått hårt åt den gamla barockorgeln och gjort den ospelbar. Men eftersom den i grunden är av mycket hög kvalitet och är en av de intressantaste bevarade barockorglarna i norra Europa bör den naturligtvis restaureras och göras spelbar igen. Detta är fullt genomförbart, men ett delikat problem finns inbyggt här: till vilken epok skall den återställas, 1600-tal eller 1700-ta1? Riksantikvarieämbetet har tagit ställning: eftersom orgeln fick sin nuvarande utformning 1788 är det den tiden som skall gälla. 1600-talsorgeln i Storkyrkan var ju också mycket större än den del som nu finns i Bälinge. Flera undersökningar visar att en restaurering skulle omfatta lagning av torrsprickor i väderlådan, justering av pipstockar och slejfer, liksom eventuellt tätning av slejferna. Ventilerna bör också få skinnbeläggning i två lager. De bevarade gamla piporna måste också noggrant renoveras och de pipor som fattas måste rekonstrueras. Nya bälgar och nya luftkanaler måste också tillverkas efter gammal förebild. Det är en angelägen uppgift inte bara för Bälinge församling att rädda den gamla barockorgeln vidare till kommande generationer. En restaurering av Bälinge orgelklenod kostar dock stora pengar - ca 1,5 mkr lyder den senaste kostnadsberäkningen på. Bälinge församling har en orgelfond på ca 300.000 kr, men där fattas alltså över en miljon kronor! Här behövs sponsorer, stora som små! Ingen summa är för liten för att bidraga, och ingen heller för stor! Skall Ditt namn finnas med på den donatorstavla som församlingen planerar att sätta upp i kyrkan? Just ditt bidrag är avgörande för om Bälinge-orgeln skall kunna ljuda in i 2000-talet! Vidare upplysningar kan man få via församlingsexpeditionen, tel. 018-35 50 01 och av församlingens organist Jan Brolin, telefon: 018-35 50 01 (arb) eller 33 42 23 (bost). Från Församlingsexpeditionen kan också beställas en mer detaljerad skriftlig beskrivning av den planerade restaureringen. Även ett kassettband ingår, inspelat 1960, där Gotthard Arnér spelar musik av J S Bach på den då spelbara Bälingeorgeln.
För orgelkommitten :
 |
Påpassligt nog bestämmer sig statssekreteraren
Mathias Bentzelstierna på Kiplingeberg 1788 att
inköpa en mindre del av Storkyrkoorgeln som ändå
skulle rivas, det s.k. ryggpositivet, vilket han låter
orgelbyggaren Olof Schwan renovera och sätta upp
i Bälinge kyrka. Denna sålunda till eftervärlden
räddade del av det ursprungliga stora orgelverket
får ny klaviatur, traktur och registermekanik.