Rapport från resa till Gammalsvenskby 19-23 februari 1998.
Deltagare
:
Kjell Knutas, kh i Norra Kyrketorps pastorat, Karl-Erik tysk, stadj i Skara stift samt Per och Gunilla Linder som själva bekostat sin resa.
Gudstjänst:
Söndagen den 22 februari deltog vi i den ukrainsk-ortodoxa församlingens gudstjänst där vi överlämnade 200 USD som bidrag till kyrkans underhåll. Gåvan överlämnades av den svenska församlingens ordförande Johannes Malmas i allas åsyn vid gudstjänstens inledning.  Cirka 100 deltagare var det i gudstjänsten.
Kl 14.00 firades gudstjänst på svenska i den svenska kyrkan. Ca 120 personer deltog(!) och firade mässa tillsammans. Förutom de allra första gångerna vi firat gudstjänst på svenska var detta det största gudstjänstdeltagandet någonsin. Alla svenskättlingar som kunde var närvarande med något enda undantag. Det stora deltagarantalet kan förklaras av flera orsaker: vi hade skickat ca 20 inbjudningar per brev som Katarina Malmas delade ut till svenskarna, den tyske prästen påannonserade gudstjänsten, svenskundervisning har kommit igång i skolan, kanske gick en del för att visa sin solidaritet med våra besök i byn. Den tyske prästen Ulrich Zenker och den ortodoxe prästen Alexander Kvitko var närvarande. Dessutom var ca 12 personer från det svenskägda företaget "Chumak" närvarande.
Till nästa gudstjänst bör vi trycka psalmer och sånger i förväg och skicka ett antal till svenskarna i byn två till tre veckor före gudstjänsten så att de får möjlighet att lära sig sångerna. En "sångbok" kan tryckas upp i ca 100 ex och förvaras i kyrkan eller hos Johannes Malmas.
Vi behöver en ordning för gudstjänsten på ryska och svenska. En vädjan till den som läser denna rapport: hör av dig till Kjell Knutas om du vet om någon bra ordning för en enkel mässa som är tvåspråkig på svenska/ryska!
Besök i hemmen:
Under lördagen fick vi tillfälle att besöka några av svenskarna i hemmen. Denna gång var dock tiden knapp och inte mer än 3 hembesök,  utöver besök hos den katolske prästen och den tyske prästen, hann göras.
Den kyrkliga situationen i byn:
Jag citerar från rapporten september 1997:
"Den grekisk-katolska församlingen har en ung präst men ingen kyrka. Församlingen är mycket aggressiv och har vid ett flertal tillfällen försökt att ta över den svenska kyrkan, senast den 19 augusti i år. Av byns befolkning är enligt Alexander Kvito ca 80% katoliker. Att den ukrainsk-ortodoxa församlingen kan behålla sin kyrka beror på Ukrainsk lagstiftning som säger att högst två samfund kan dela på en kyrka. Med stöd av denna lag har Alexander kunnat avvisa katolikerna med hjälp av polis. Kyrkans andra samfund är enligt hans mening den svenska församlingen. Om katolikerna skulle ta över kyrkan tror han att både ortodoxer och lutheraner blir utkastade. Då skulle svenskarnas kyrka inte längre kunna besökas av svenskar. Därför är Alexander mycket angelägen om att vi ska fira svenska gudstjänster så ofta som möjligt i kyrkan. Han är mycket glad över de gåvor vi lämnar i form av pengar eller inventarier, naturligtvis för gåvorna i sig, men också för att dessa gåvor visar att svenskarna bidrar till kyrkans underhåll och utsmyckning. Den grekisk-katolska församlingen har märkt ut en plats med ett kors vid Klosterdorfs affär för att där bygga en egen kyrka, men ett kyrkbygge är dyrt och församlingen är fattig, så ingen vet när bygget kan börja."

Denna gång fick vi möjlighet att träffa den katolske prästen som heter fader Stephan  Makhar. Fader Stephan är utsänd av den unierade-katolska kyrkan och kommer från Lvov i västra Ukraina. Han berättar att den katolska församlingen har ca 60-80 deltagare i sina gudstjänster varje söndag. Han historiebeskrivning av den kyrkliga situationen i byn skiljer sig en del från det vi fått veta av den ortodoxe prästen och från svenskarna i byn. Fader Stephan berättar:
"Det har aldrig någon gång i historien funnits en ortodox kyrka i byn. Vad som fanns var en svensk lutheransk kyrka, en tysk lutheransk kyrka och en romersk-katolsk kyrka. De grekisk-katolska kyrkotillhöriga kom under 50-talet när arbetskraft importerades för dammbygget. På 80-talet skrev en kvinna från byn till president Gorbatjov och anhöll om tillåtelse att få bygga upp en ortodox kyrka genom det s k Moskva-patriarkatet. Gorbatjov gav sin tillåtelse till detta. Genom detta beslut gavs kyrkoruinen till den ortodoxa församlingen för att återuppbyggas, detta trots att den kvinna som skrev till presidenten tillhörde den grekisk-katolska församlingen. Folket i byn ansåg att denna kyrka skulle vara till både för den ortodoxa församlingen och för den grekisk-katolska. Eftersom varken den svenska lutherska eller den grekisk-katolska församlingen då (1989) var registrerade skulle kyrkan återuppbyggas av Moskva-patriarkatet. Men Alexander Kvitko godtog inte att dela kyrkan med den grekisk-katolska församlingen. Kvitko tillhörde från början Moskvapatriarkatet men gick över till den ukrainsk-ortodoxa kyrkan. Därför beslöt den grekisk-katolska församlingen att bygga sin egen kyrka."
Den katolska församlingen har byggt ett litet kapell på den plats som markerats i Klosterdorf för ett kommande kyrkbygge. Fader Stephan visade ritningar på den tilltänkta katolska kyrkan, som om den blir uppbyggd kommer att vara en mycket ståtlig byggnad: 32 meter hög, 3 meter höga portar och rikt utsmyckad.
Det är lätt att en viss begreppsförvirring inträder när alla kyrkor skall beskrivas, men om jag har förstått det rätt är den grekisk-katolska församlingen detsamma som den unierade katolska kyrkan som har en ritual som är liknande den ortodoxa kyrkans ordning. Den Ukrainsk-ortodoxa kyrkan kallas ibland även för den ukrainska autokefala kyrkan.
Vi hade även samtal med den tyske prästen Ulrich Zenker. Han berättar att han troligen kommer att få sitt förordnande förlängt med ett år eftersom det är svårt att hitta en lämplig efterträdare. Sedan vårt förra besök i oktober har ytterligare tre tyska familjer flyttat till Tyskland, däribland en av församlingens främsta trotjänare. Ulrich är glad över våra besök och pålyste vår gudstjänst i sin tyska kyrka på söndagens förmiddag.
Situationen i byn:
Det är rått och kallt. De oasfalterade gatorna i byn är lervälling att gå i. Allt är smutsigt. Kol är dyrt - det får i de flesta hem räcka med att elda på kvällen för natten. Det råder brist på pengar, vilket gör att mycket saknas i hemmen: margarin, grädde, jäst, kryddor, lämpliga skor för lervällingsgator. Elströmmen bryts flera gånger varje dygn på bestämda tider. Löner har inte betalats på två månader. Pensioner utbetalades senaste gången i september eller oktober månad. En full pension är idag 42 grivna, d v s ca 170 kronor, i månaden. Efter ett regeringsbeslut är nu all sjukvård i Ukraina avgiftsbelagd. Eftersom inga pengar finns går inte människor till en läkare förrän det är absolut nödvändigt och ofta för sent. De stora jordbruken har inga tillgångar till att köpa utsäde eller att reparera sina maskiner.

Jag citerar återigen den föregående rapporten:
"I en grannstad ca 50 km från byn, Kakhovka, har ett svenskt företag etable
rat en konserveringsfabrik. Företagets namn är South Food Inc och det ukrainska varumärket heter AQI;!7@ (chumak). Fabriken producerar ketchup och inlagda grönsaker för den ukrainska marknaden. Huvudägare är familjen Rausing och Alfa-Laval. Företaget har en svensk ledningsgrupp med Carl Sturén som VD. Carls far, LoLo Sturén, som är en av företagets chefer, har engagerat sig för Gammalsvenskby. Bland andra har Hans Rausing och hans familj skänkt pengar för att göra situationen bättre i byn. För dessa pengar har sjukhuset fått ett dieseldrivet elverk. Kol har köpts in för värme i skola och sjukhus och i privata hus där det finns gamla som har svårt att klara vinterkylan. Många av de under vintern sängliggande äldre har fått elektriska värmefiltar. Alla pensionärer i byn (även icke-svenska) har fått en pensionsutbetalning i december 1996 efter att inte ha fått pension från kommunen utbetald på över fyra månader. I byns skola pågår ett projekt med en värmeanläggning där en ny värmecentral byggs och värmesystemet renoveras. I byn har ett hus inköpts som nu renoveras och som kommer att kunna användas som bostad för bl a svenska besökare i byn. Företaget har upprättat kontrakt med Zmejevkas kolchos för kontraktsodling av tomater."
Företaget Chumaks engagemang i byn betyder mycket. Kristina Sturén, gift med LoLo Sturén, är lärarutbildad och har börjat undervisa i svenska i Zmejevkas skola. Hon har två grupper med sammanlagt ett 25-tal barn som läser svenska tre gånger i veckan. Hon undervisar även en del av företagets anställda i svenska och i engelska.
Genom Kristina och LoLo har vi en tät kontakt med svenskarna i byn och om det inträffar något som innebär ett akut behov av t ex ekonomisk hjälp kan vi lita på att denna hjälp snabbt kan ges.
Utan hjälp från Chumak skulle våra resor till byn idag vara mycket svåra att genomföra. Att färdas med bil innebär stora risker för rånöverfall och krångel med ukrainska myndigheter. Att i Odessa hyra taxi för de sista 300 km färd till byn är svårt och riskabelt. Bara en så enkel sak som att få en inbjudan för visum från svenskarna i byn är idag svårt då (än så länge) bara de gamla kunde skriva på svenska och dessa är idag borta eller har så svår reumatisk värk att de inte längre kan skriva. Företaget ger oss visuminbjudan, hämtar oss med sina direktionsbilar i Odessa, ger oss transport från Kakhovka till byn, står för kost och logi under dagarna före och efter besöket i byn.
Norra Kyrketorps församling kommer att förmedla insamlade och anslagna medel genom detta svenska företag som på plats har stora möjligheter att bedriva ett effektivt hjälparbete i byn.
Besök från Svenska Kyrkan i framtiden:
I maj månad planerar Staffan Beijer, kh i Roma på Gotland, att resa till byn. I augusti eller september planerar Kjell Knutas. Kh i Norra Kyrketorps pastorat i Skara stift, att göra nästa resa till byn.

Norra Kyrketorp den 26 februari 1998

Kjell Knutas, kh