Organisation
För att förstå valet är det bra att känna till något om hur Svenska kyrkan är uppbyggd. Förtroendevalda väljs i direkta val till varje nivå. Var och en av medlemmarna kan rösta i tre eller fyra val.

Läs nedan om:
Lokal nivå – församlingar och samfälligheter
Regional nivå – stiften
Nationell nivå – Kyrkomötet
Direkta val på alla nivåer
Valkretsar och valdistrikt
Bestämmelser och ansvar

Till din hjälp:  
ORDLISTA 

Organisationsskiss (kan hämtas hem för eget tryck här) 

Läs mer om organisationen här

Lokal nivå – församlingar och samfälligheter
Församlingar och samfälligheter är lokala nivåer i kyrkovalet.

I alla församlingar finns ett kyrkoråd, som är församlingens styrelse. Kyrkorådet utses av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman.

I valet väljer församlingen ledamöter till kyrkofullmäktige eller till ett direktvalt kyrkoråd. I samfälligheten väljs ledamöter till samfällda fullmäktige, som utser kyrkonämnd.

Församlingar som bildar en samfällighet behöver inte ha något kyrkofullmäktige. De kan då välja att inrätta ett direktvalt kyrkoråd som väljs direkt av församlingens röstberättigade i kyrkovalet.

Kyrkorådet ska ha omsorg om församlingslivet och ansvarar för att församlingens grundläggande uppgift blir utförd.
Kyrkonämnden är styrelse i kyrkliga samfälligheter och har det samlade ansvaret för förvaltningen av samfällighetens verksamhet.

I en församling med över 500 röstberättigade kyrkotillhöriga samt i kyrkliga samfälligheter kallas det beslutande organet kyrkofullmäktige eller samfällda kyrkofullmäktige. Mindre församlingar kan i stället ha en kyrkostämma, där alla röstberättigade kyrkomedlemmar får delta direkt i besluten. I dessa församlingar är valet till samfälligheten det enda lokala valet.

Om du eller din grupp vill ställa upp på hemmaplan kan du på församlingsexpeditionen/pastorsexpeditionen få veta om församlingen ingår i en samfällighet eller inte. Du kan också få veta vilka nomineringsgrupper som för närvarade finns representerade i fullmäktige eller i det direktvalda kyrkorådet (alternativ för församling som ingår i en samfällighet).

Regional nivå – stiften

Stiften utgör den regionala nivån i Svenska kyrkan. Sveriges drygt 2200 församlingar är indelade i 13 stift.

I valet väljs ledamöter till stiftsfullmäktige (som sedan utser stiftsstyrelse).

Nationell nivå – Kyrkomötet
Svenska kyrkans nationella nivå ansvarar för de områden som är gemensamma för hela Svenska kyrkan.

I Kyrkomötet återfinns förtroendevalda som på nationell nivå tar ansvar för kyrkans gemensamma angelägenheter. Det innefattar bland annat beslut om kyrkoordningen, övergripande ansvar för internationell diakoni och mission, information och utbildning, liksom att vara kyrkans röst utåt. Mer om Kyrkomötet kan du läsa på www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet.

I valet väljer vi ledamöter till Kyrkomötet, som sedan utser Kyrkostyrelsen – det verkställande organet. Mer information om Kyrkostyrelsen hittar du på www.svenskakyrkan.se/kyrkostyrelsen.

På Svenska kyrkans nationella nivå finns organisationerna Lutherhjälpen, Svenska kyrkans mission och Svenska kyrkan i utlandet. Ledamöter i styrelserna för dessa väljs av kyrkomötet.

 
Ärkebiskopen är Svenska kyrkans främste företrädare, såväl utåt i det svenska samhället som internationellt.

Direkta val på alla nivåer
I kyrkovalet är det direkta val till alla nivåer.

De röstberättigade kan delta i val enligt något av följande fyra alternativ:

 Kyrkomötet, stiftsfullmäktige, samfällda kyrkofullmäktige och kyrkofullmäktige

 Kyrkomötet, stiftsfullmäktige, samfällda kyrkofullmäktige och direktvalt kyrkoråd

 Kyrkomötet, stiftsfullmäktige och samfällda kyrkofullmäktige

 Kyrkomötet, stiftsfullmäktige och kyrkofullmäktige

De tre första alternativen gäller för dem som bor i en församling som ingår i en samfällighet. Det framgår av att samfällda kyrkofullmäktige skall väljas i samtliga dessa alternativ. Samfällda kyrkofullmäktige är beteckningen på en samfällighets beslutande organ.

I det första alternativet har församlingen beslutat att det skall finnas ett kyrkofullmäktige som dess beslutande organ. I det andra alternativet finns inte kyrkofullmäktige men ett direktvalt kyrkoråd i församlingen. I det tredje alternativet finns inget direktvalt organ i församlingen utan endast i samfälligheten.

Det alternativet gäller bara församlingar med högst 500 röstberättigade, där det kan finnas kyrkostämma som beslutande organ. Det sista alternativet gäller en församling som inte ingår i någon samfällighet. Där väljs på den lokala nivån endast församlingens kyrkofullmäktige.
Valkretsar och valdistrikt
Liksom tidigare och i likhet med vad som gäller vid de allmänna valen sker de kyrkliga valen i valkretsar. Valkretsar är geografiska områden vars röstberättigade väljer ledamöter i ett beslutande organ. Vilka områden som bildar valkretsar anges i kyrkoordningen.

Val till..	Valkrets
Kyrkofullmäktige	Församlingen
Direktvalt kyrkoråd	Församlingen
Samfällda kyrkofullmäktige i en pastoratssamfällighet	Församlingarna
Samfällda kyrkofullmäktige i en flerpastoratssamfällighet	Pastoraten
Stiftsfullmäktige	Kontrakten
Kyrkomötet	Stiften

Vid valen till samfällda kyrkofullmäktige i en pastoratssamfällighet och till stiftsfullmäktige skall i vissa fall göras en särskild valkretsindelning. Om en valkrets vid en proportionell fördelning av mandaten i förhållande till antalet röstberättigade får färre än fem mandat skall det göras en särskild valkretsindelning. Två eller fler församlingar respektive kontrakt förs samman så att det bildas en valkrets med minst fem mandat. Syftet är att få ett rättvisande utfall av valet och att öka möjligheterna för mindre nomineringsgrupper att få plats i de beslutande organen.

Vid val i samfälligheter kan valbarheten inskränkas till en valkrets. I normalfallet är alla som tillhör en församling i samfälligheten valbara även i de valkretsar där de inte är bosatta. Samfällda kyrkofullmäktige kan besluta att valbarheten enbart skall gälla dem som tillhör den eller de församlingar som en valkrets omfattar.

Valdistrikt utgör ett geografiskt område där de röstberättigade röstar i samma vallokal. Flera valdistrikt kan ha en gemensam vallokal. Varje församling utgör ett valdistrikt. Det är dock möjligt att genom beslut av stiftsstyrelsen dela upp en församling på flera valdistrikt. Om det finns ett stort antal röstberättigade och/eller om församlingen omfattar ett stort område är av betydelse vid bedömningen av om den skall delas upp i flera valdistrikt. Istället för att göra en valdistriktsindelning av geografiska skäl kan det ordnas särskilda röstmottagningsställen. Det kan inte ske en sammanslagning av flera församlingar till ett valdistrikt.

Bestämmelser och ansvar
De kyrkliga valen genomförs i stort som de allmänna valen. Dock är det inte vallagen utan kyrkoordningen, fastställd av Kyrkomötet, som talar om vilka val som skall finnas och hur de ska genomföras. Bestämmelserna finns i huvudsak i kyrkoordningens 38 kap. om direkta val. Rösträtt och valbarhet regleras i 33 kap. om förtroendevalda.

Ansvaret för den slutliga sammanräkningen och beslut om mandatfördelning ligger hos stiftsstyrelserna som har det övergripande ansvaret för alla kyrkliga val i stiftet.
Lokalt organiseras valen av valnämnder vilka finns i alla församlingar som inte ingår i någon kyrklig samfällighet och i samfälligheterna.

Valen och olika delmoment i valförfarandet kan enligt bestämmelser i kyrkoordningen överklagas hos Svenska kyrkans valprövningsnämnd. Den har valts av Kyrkomötet och har ledamöter från nomineringsgrupperna i Kyrkomötet. F ör att garantera juridisk sakkunskap leds den av en domare som ordförande.