Kyrkoval handlar om att rösta fram personer som ska få förtroendet att på olika nivåer besluta om och företräda kyrkan.

De kyrkliga valen äger rum vart fjärde år. Alla som tillhör Svenska kyrkan och som har fyllt 16 år senast valdagen får rösta. Man röstar på den nomineringsgrupp och, om man vill, den person som man anser bäst företräder ens åsikt. I ett trossamfund med drygt 7 miljoner medlemmar blir det ett omfattande val med cirka 5,8 miljoner röstberättigade. Valdeltagandet har länge varit lågt, men vid det senaste valet år 2001 skedde en rejäl höjning, från 10,8 till 14,2 procent.

De direkta kyrkliga valen omfattar tre eller fyra olika val, beroende på hur den lokala strukturen ser ut.

Den som tillhör en församling med egen ekonomisk förvaltning (det vill säga inte ingår i en samfällighet) är röstberättigad i tre val och kan välja ledamöter till kyrkofullmäktige, stiftsfullmäktige och Kyrkomötet.

Den som tillhör en församling som ingår i en samfällighet kan välja ledamöter till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd, samfällda kyrkofullmäktige, stiftsfullmäktige och Kyrkomötet, det vill säga den personen är röstberättigad i fyra val.

Se också organisationsskiss (kan hämtas hem för eget tryck här). 

Om f örsamling och samfällighet. 

Om stift och Kyrkomöte.

Läs mer om vem som är valbar.

Grunden för det kristna budskapet och den trosgemenskap som Svenska kyrkan är förändras inte på grund av kyrkovalet. I de beslutande organ som väljs kommer besluten om t.ex. kyrkans ekonomi, personalansvar och riktlinjer att fattas. Naturligtvis kommer de förtroendevaldas åsikter och ideal, däribland synen på vad Svenska kyrkan står för och vad kristendom är, att indirekt påverka vilka beslut som fattas och vilka prioriteringar som görs.