Konungens framträdande!

1. Gud träder in i tid och rum genom inkarnationens förunderliga verklighet. Den Allsmäktige uppenbaras i sin fullhet i detta lilla barn. Det eviga rike som alltid råder i himmelen skall nu börja spridas och förverkligas på jorden och så förenas med himlen igen i en förening lik och förebådad av inkarnationens hypostatiska förening. Allt skall läggas under hans välde, frälsas och gudomliggöras.

(Athanasios: ”Han antog mandom för att vi skulle gudomliggöras. Han uppenbarades sig genom en kropp för att vi skulle få insikt i den osynlige Faderns sinne. Han uthärdade vanära från människorna för att vi skulle ärva odödlighet.”).

2. En annorlunda konung:

1. Förebådad: 4 Mos. 24:17: ”jag ser honom, men inte nu, jag skådar honom men inte nära. En stjärna träder fram ur Jakob, en spira höjer sig ur Israel.”

v19: ”Ur Jakob skall en härskare komma…”

Vi vet inte hur mycket av GT: s profetiska texter de vise männen egentligen kände till men stjärnan var nog överväldigande för dem. Deras astrologiska beräkningar, kanske uppgifter från brottstycken av judiska profetiska tester om en kommande konung samt deras hjärtans längtan, den längtan efter frälsningens förverkligande som ligger djupt i varje människas hjärta ledde dem att följa denna stjärna. Uppenbarelsens olika former samarbetar för att leda dessa representanter för hednanationerna till att upptäcka, erkänna och falla ner i tillbedjan inför deras sanne konung.

3. Konungen och hans rike:

Jes. 49:6 säger: ”Det är för lite för dig, då du är min tjänare, att endast upprätta Jakobs stammar och föra tillbaka de bevarade av Israel. Jag skall sätta dig till ett ljus för hednafolken för att du skall bli min frälsning intill jordens yttersta gräns.”

Den lilla judiska provinsens stamfurste skall bli konungarnas konung och herrarnas herre på vars rike inte skall vara någon gräns och omfatta allt - och i detta glöms Israel inte bort. ”Endast upprätta…” Han är dock enligt Matteus den rättmätige arvingen till konung Davids tron.

4. En annorlunda konung:

Jes. 9:6 ”Ett barn bliver oss fött. En son bliver oss given. På hans axlar vilar herradömet och hans namn är: Under, Rådgivare, Mäktig Gud, Evig Fader, Fridsfurste.”

En kung som dör för sina undersåtar istället för tvärtom.

En domare som är allas Frälsare.

Fria män och kvinnor som en gång var bundna slavar.

Rättfärdiga medborgare som förut var idel förbrytare.

Trogna undersåtar som en gång var rebeller.

En lag som innebär full frihet.

Frihet som är total bundenhet.

Undersåtar som är kungens egna syskon.

Tjänare som är utrustade med kungens auktoritet och härskar genom att betjäna.

En allsmäktig kung som framstår som svag, som härskar ovanifrån genom en kärlek som kommer nedanifrån och är fullständigt utgivande.

Hebr. 2:9: säger: ”Honom ser vi nu krönt med härlighet och ära därför at han led döden.”

T. S. Eliot, i sin dikt Journey of the Magi, säger: ”… this Birth was hard and bitter agony for us, like Death, our death.” Hans födelse betydde alltså i tidens längd vår död bort från allt vi förut hållit så kärt för att födas in i ett annat rike, ja en annan existensform, så främmande för vårt kött men så attraktiv för vår ande. Denna attraktion, denna skönhet, denna utstrålning av härlighet fick de vise männen att vilja överlämna sina gåvor till honom.

5. Gåvorna till kungen: En kung måste ha gåvor som uttryck för respekt, beundran och sina undersåtars överlåtenhet och kärlek.

Guld: Symboliserar den konungsliga makten och härligheten, försörjning och trygghet i konungens rike. Jesu konungsliga tjänst erkänns.

Rökelse: Symboliserar det prästerliga, den himmelska och eviga tjänsten inför Gud, det gudomliga. Jesu prästerliga tjänst erkänns.

Myrra: Symboliserar det profetiska, förebudet om att han föddes för att dö. Jesu profetiska tjänst och liv erkänns och därmed också hans försoningsdöd.

Jes. 60:5: ”Ty havens rikedomar skall föras till dig. Skaror av kameler skall övertäcka dig, unga kameler från Midjan och Efa. Från Saba skall de alla komma, guld och rökelse skall bära. De skall förkunna Herrens lov.”

Allt skall överlåtas till Honom. Han skall äras i, med och genom allt! Han har rätt till allt men vill att allt ges frivilligt åt honom.

 Himmeln genom änglarna hade ärat honom, de judiska herdarna (som mycket väl kunde ha varit herdar för tempeloffersdjuren) hade ärat honom, Davids ätt, i form av Josef och Maria hade ärat honom nu var det hednarikenas (Sem, Ham och Jafet) tur att ära honom tillsammans med skapelsen i form av den lysande stjärnan.

6. Vad såg de när de tillbad den nye konungen?

2 kor. 4:6 säger: ”Ty Gud som sade: ‘ljus skall lysa fram ur mörkret’, han har låtit ljus lysa upp våra hjärtan för att kunskapen om Guds härlighet, som strålar fram i Kristi ansikte, skall sprida sitt sken.”

De ser skenet av Guds närvaro och rike tränga igenom i detta lilla barns ansikte. All Guds full het har tagit kroppslig gestalt i honom och finns där redan från första början. Inget behöver läggas till! Gud i all sin härlighet är fyllt ut närvarande utan begränsning från början. Denna härlighet är Guds väsendes fulla närvaro och hans rikes hela makt och prakt.

De ser:

1. Barnets renhet och helighet. Det strålar av den helige Andes avelse! All synd, smuts, orenhet, råhet faller ned, faller av faller till föga kraftlöst inför denna rena oskuldsfullhet. Oskuldsfullheten avväpnar fullständigt och från den spira som nu höjer sig ur Israel skall mörkrets rike, djävulen med allt hans anhang fullständigt besegras och avväpnas.
2. Barnets värnlöshet, oansenlighet och sårbarhet. Inga mänskliga arméer står till förfogande. Ingen maktdemonstration pågår. Inga trupper marscherar. Ingen polis bevakar. Inget parlament är sammankallat. Ingen statskassa tryggar genom sin solida ekonomi framtidsplanerna.  Ingen av denna världs mäktige har en aning om vad som just nu pågår. Barnets värnlöshet avväpnar hela denna världs alla upproriska maktanspråk. En enkel snickare och en ung, evigt förblivande jungfru håller i sin famn ett värnlöst barn som i sig bär all makt i himmel och på jord. Skuggan av korset faller redan över krubban. Han föddes för att dö, ett oskyldigt offerlamm. Det lilla besegrar det stora. det sårbara besegrar det mäktiga. Ett litet barns lydnad, att villigt låta sig födas, slår ner en hel värld av maktberusad olydnad och uppror. Hans totala beroende av Maria talar mer än ord kan berätta om vårt ständiga beroende av den levande Guden.

3. Barnets ödmjukhet och frid. Det finns något ljuvligt, barnsligt, enkelt milt och ödmjukt över ett barn, speciellt detta barn. I hans rike måste vi alla bli som barn. Istället för att växa upp och bli stolta, duktiga och starka i oss själva, skall vi bli små, ödmjuka och beroende, som han. Inte att vi skall spela ödmjuka eller avstå från att i hans namn utföra tom kraftgärningar utan att vi skall ständigt lämna ifrån oss viljan att hävda oss och förtrösta falskt på oss själva. Det är en daglig kamp att lägga undan stoltheten, prestigen, behovet av att synas och märkas, erkännas och få vårt värde i vad vi utför och hur andra värderar detta. Karriäristen och opportunisten får sig en verklig knäck av detta lilla barns ödmjukhet och självklara frid.

Detta barn inbjuder oss ständigt på nytt att lägga av allt detta och istället komma till honom. Han säger: ”Kom till mig, alla ni som arbetar och bär på tunga bördor, så skall jag ge er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, ty jag är mild och ödmjuk i hjärta. Då skall ni finna ro för era själar. Ty mitt ok är milt och min börda är lätt.” Mt. 11:28-30.

”Så skall herradömet bli stort och friden utan slut över Davids tron och hans kungarike. Det skall befästas och stödjas med rätt och rättfärdighet från nu och till evig tid. Herren Sebaots nitälskan skall göra detta.” Jes. 9:7.

Först frid i vårt inre, så frid som lyser fram ur våra liv. Sedan frid i världen omkring oss och så i härligheten, för evigt bestående.

Amen.

Ulf Ekman