Glädje och karnevalsyra
Askonsdagen den 13 februari inleder årets fasta och sträcker sig 40 dagar framåt och slutar på påskafton. Dagarna fram till fastetiden präglas i kyrklig tradition av glädje, karneval och maskerad. Här uppe i Norden är kanske denna tradition inte lika tydlig som t ex i de sydamerikanska länderna, där man firar med denna fest i tre till åtta dagar med glädje och dans, god mat och dryck. Alla har väl hört talas om karnevalen i Rio. Karneval kommer av ordet carnus "kött", och betydelsen blir då "farväl med köttet".

Bön och försakelse
Vi går nu in i fastetiden med bön och bot och mentalt och kroppsligen skall vi avstå från överflöd av mat och dryck och andligen späka vår kropp. Gisslet är symbolen för fastan, en gammal symbol för bot och bättring, även om vår nutida botgöring i dag sker på annat sätt än med gissel. Att pröva sitt kristna liv, att försaka av sitt eget till förmån för dem som lider nöd; allt sådant hör till fastetiden. Vi vet att Lutherhjälpens fasteinsamling påbörjas nu och pågår fram till Palmsöndagen, då vi denna dag får ge vårt offer till nöden i världen.
Den liturgiska färgen är nu violett eller blått. Om aska används i gudstjänsten, bränns förra årets palm-(sälg)-kvistar före gudstjänsten och askan tas till vara.

Se, vi går upp till Jerusalem
Det är nu under denna tid som vi skall göra en själslig vandring med vår Herre Jesus Kristus, på hans väg mot Jerusalem och Golgata. I Lukasevangeliet samlar Jesus de tolv apostlarna omkring sig och talar om den svåra väg som nu ligger framför honom: "Vi går nu upp till Jerusalem, och allt som profeterna har skrivit om Människo-sonen skall gå i uppfyllelse. Han skall utlämnas åt hedningarna, de skall håna och skymfa honom och spotta på honom, och de skall prygla honom och döda honom". I fastetidens gudstjänster inleder vi ofta med Paul Nilssons innerliga psalm: "Se vi går upp till Jerusalem, i heliga fastetider".

Prövningens stund
Nu följer en rad söndagar fram till Palmsöndagen. Här beskrivs för oss Prövningens stund, för att minnas eller påminnas om Jesu frestelser i öknen. Frestaren erbjuder honom i stort sätt hela världen som belöning om han avböjer sitt gudomliga uppdrag. Men vår Mästare står emot prövningarna och hans svarar mörkrets furste: "Herren din Gud skall du tillbe, och endast honom skall du dyrka". Då står det i Matteusevangeliet att djävulen lät honom vara och änglarna kom fram och betjänade honom.

När prövningens stund når oss, när allt och alla har övergivit oss, när allt hopp är ute, då mitt i mitt livs krissituation, nås vi av det himmelska budskapet: "Jag är med dig alla dagar intill tidens slut". Vi är inte övergivna, Kristus finns vi vår sida. Kanske vi till och med kan få uppleva de himmelska änglarna, sändebuden från Gud.

Livets bröd
I den fjärde söndagen i Fastan eller Mid-fastsöndagen är temat Livets bröd. Fiskarna och brödet är en fornkyrklig symbol för mässan, eukaristin ­ tacksägelsemåltiden. Jesus är det levande brödet som kommit ned från himmelen för att ge världen liv. Här finns bespisningsundret när Jesus med fem bröd och två fiskar mättade fem tusen män. Han bryter brödet och läser tackbönen och delar ut. När vi firar den heliga nattvarden blir vi påminda om vetekornet som lades i jorden för att dö och så ge av livet. Brödet med smak av himmel och jord, av Gud och människa, av ljuset som övervinner mörkret är Kristus mig nära.

Passionstiden
Med Jungfru Marie Bebådelsedag påbörjas själva passionstiden, Jesu lidandes historia. Det inleds med att ängeln Gabriel blir sänd till Herrens moder Maria med budskapet att hon skulle föda en son och hans namn skulle vara Jesus. Dagens namn Conceptio Domini "Herrens avlelse" hör samman med vår trosbekännelse som vi läser varje söndag i gudstjänsten med trosbekännelsens ord: "avlad av den helige Ande, född av Jungfru Maria". Från denna stund fram till själva döden på korset vandrar vi nu med vår Frälsare och Herre i bön och bot.

Stilla veckan
Palmsöndagen som nu följer inleder stilla veckan. När Jesus rider in i sitt Jerusalem hyllar folket honom med palmkvistar. Det är nu dramatiska dagar av sorg och klagan, övergivenhet och förtvivlan. I kyrkan läser vi nu ur evangelierna om Vår Herre Jesu Kristi lidande. Här skildras för oss allt som kan upplevas i ett människoliv, kärlek och hat, vänskap och fiendeskap, närhet och frånvaro, gemenskap och utstängdhet, ljus och mörker och liv och död.
Alla känner vi igenom oss och kan identifiera oss med de stämningar som vår Herre fick uppleva under sin vandring mot sitt Getsemane. Ingen lämnas oberörd.

Nattvardens instiftelse
Kulmen i lidandet blir på skärtorsdagen då Jesu instiftar den heliga nattvarden. Efter man sjungit lovsången gick Jesus och hans lärjungar ut till Olivberget. Där säger Jesus: "Ni skall alla komma på fall, ty det står skrivet. Jag skall dräpa herden och fåren skall skingras". Profetian blev nu verklighet. Jesus greps, pinades och plågades och blev korsfäst tillsammans med två rövare. Från Golgata kulle hör vi Jesu rop eller klagan: "Eloi, Eloi, lema sabachtani" (Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?. Långfredagens liturgiska färg är svart. Altaret är tomt. Inga altarljus, inga blommor, inga prydnader, endast en törnekrona eller fem röda rosor, som symbolisera Kristi fem sårmärken. Läs gärna ur Långfredagens texter Jes. 53 och Hebr. 4 och 5.

Carl-Henrich Falkenberg
I nådens år 2002