påskägg

Har du funderat över vad påsken handlar om?

Påsken är kyrkans största helg. Vi firar att Jesus har besegrat döden och med den allt som står livet emot. Berättelserna om Jesus och vem han var är nedskrivna i ljuset av påskens drama och i ljuset av uppståndelsen.

Följ påskens drama i kyrkan

Palmsöndagen

Palmsöndagen inleder veckan före påsk, stilla veckan. På Palmsöndagen berättar vi om den händelse som också inleder adventstiden, när Jesus red in i Jerusalem på en åsna för att fira den judiska påsken med sina lärjungar och togs emot som kung av folket som jublade, viftade med palmblad av glädje och sjöng Hosianna.

Stilla veckan

Fastans avslutning kallas stilla veckan. Namnet beskriver vad det handlar om: att människor skulle vara i stillhet, låta bli visst arbete och inte hålla kalas. Skälet var att veckans dagar handlade om Jesu fängslande, tortyr och död på korset.
Stilla veckan omtalas ofta som påskveckan. Men stilla veckan är en sak och påskveckan en annan. Påskveckan följer på påskdagen och annandag påsk.
Flera av stilla veckans dagar har särskilda namn som förklarar dagens innehåll.
Numera talar vi inte så ofta om dymmelonsdagen. Namnet är medeltida. Då var det vanligt att man satte en trästav (dymmel eller dymbil) i kyrkklockan eller lindade tyg om den vanliga kläppen för att dämpa klockans klang i stilla veckan. Dagarna från onsdag till lördag var fastans strängaste tid.

Skärtorsdagen

Innan Jesus tillfångatas av romerska soldater i en trädgård i Jerusalem som heter Getsemane, delar han en måltid av bröd och vin med sina närmaste tolv lärjungar. Det kallas att Jesus instiftar nattvarden, och minnet av det firas på skärtorsdagen, vars namn kommer från det gamla ordet skär som betyder ren. Det syftar på att Jesus den kvällen tvättar sina lärjungars fötter.
På skärtorsdagskvällen firas en högtidig nattvardsgudstjänst med vita textilier (vitt är glädjens färg i kyrkan), sex ljus på altaret i stället för två som är vanligast samt röda och vita blommor som symboliserar vin och bröd. I många kyrkor avslutar man gudstjänsten med att klä av altaret. Blommor, ljus, dukar och allt annat tas bort så att altarskivan är naken inför långfredagens gudstjänst.

Långfredagen - den goda fredagen

I Sverige kallas Jesu dödsdag för långfredagen, i engelska kyrkan den goda fredagen.  Många, särskilt barn, har tyckt att dagen var lång och tråkig eftersom de inte fick leka och busa utan skulle vara stilla. Den seden är nästan utdöd, och 1973 försvann förbudet för biografer och nöjesställen att ha öppet denna dag.
På långfredagen dör Jesus och ondskan besegras. Korset, ett grymt redskap för tortyr och avrättning, är det främsta kristna tecknet eftersom det visar på Guds kärlek till människorna. För att markera långfredagens allvar firas gudstjänsten i många kyrkor utan kyrkklockor, orgelmusik och tända ljus. Altaret har inga prydnader utom fem röda rosor som symboliserar Jesus sår. De få textilier som används är svarta.
Efter att Jesus gripits på natten av de romerska soldaterna förs han till förhör hos Pontius Pilatus som fattar beslutet att han ska dömas till döden för att ha gjort anspråk på att kallas judarnas kung. Han blir dödad genom att hängas på avrättningsredskapet korset, det vi minns på långfredagen.

Påskdagen

Påskdagen är den kristna kyrkans största dag. Då uppstår Jesus efter att ha dött och begravts på långfredagen. I en del kyrkor inleds firandet med en påskmässa mycket sent på påskafton (liksom midnattsmässan mellan julafton och juldagen). Ordet mässa betyder att det är en nattvardsgudstjänst.
Men oavsett tidpunkten uttrycker påskdagens gudstjänst en stor glädje. Sex ljus, påskliljor och glädjefärgen vitt på textilierna visar att mörkret vänts till ljus och långfredagens lidande till jubel. När texten om Jesu uppståndelse läses tänds ett stort påskljus som en symbol för den uppståndne. Det brinner i varje gudstjänst fram till Kristi himmelsfärds dag. Ibland delas en påsklilja ut till alla i gudstjänsten.

Annandag påsk

Jesus visar sig för lärjungarna på olika sätt och på annandag påsk hör vi berättelsen om hur två lärjungar är på väg bort från Jerusalem till byn Emmaus. De går och samtalar om det som hänt och plötsligt slår någon följe med dem. De förstår inte först vem han är, men när han stannar hos dem och äter, förstår de vem han är.
Gudstjänsten på annandag påsk har samma fest- och glädjeprägel som på påskdagen. Det gäller även följande söndagar fram till Kristi himmelsfärds dag. Veckan efter påskdagen kallas för påskveckan.
Kyrkans firande av Jesu lidande, död och uppståndelse har sedan gammalt kombinerats med flera andra traditioner. Påskkäringar, påskris och äggätning är fortfarande vanliga påskseder.
 

Kristen tro är en tro på uppståndelsen, vändpunkten. Evangeliet, det glada budskapet, är budskapet om att det enskilda människolivet eller världen inte är fångad i dödens och förstörelsens liv.

Klicka här för att läsa mer om påsken på Wikipedia >>



Påskkäringar

De söta små påskkäringar som ofta kommer på skärtorsdagen har ett mörkt ursprung. Det går tillbaka till den folktro på häxor som på 1600-talet ledde till att många kvinnor i Sverige dömdes till döden. Bland annat trodde man att de på skärtorsdagens kväll for till Blåkulla för att fira en häxsabbat med djävulen.
 
Påskriset minner om Jesu lidande
Påskriset har sin historiska grund i att gissling var ett inslag i tortyren av Jesus. I gamla dagar förekom risning på långfredagen eller påskdagen för att påminna om Jesu lidande. De vuxna slog barnen, barnen de vuxna, husbondefolket tjänarna och tvärtom så att alla i ett hushåll slog varandra. Detta påskris tog vägen över fastlagsris, och i dag är båda dessa ris med sina fjädrar eller pappersblommor en påminnelse om livets återkomst.
 
Måla och äta ägg
Påsken är den största äggätningshelgen i Sverige. Och seden att måla ägg och äta ägg vid påsk är vanlig i stora delar av Europa. Det främsta skälet till påskäggen är att när den 40 dagar långa fastan tog slut vid påsk fick man äta allt det som man avstått från, bland annat ägg. En annan förklaring är att hönsen i det gamla bondesamhället med ont om foder efter en lång vinter, börjat värpa igen så att det på nytt var gott om ägg. Men eftersom tidpunkten för påsken kan växla en hel månad, kan den förklaringen vara osäkrare.