S:ta Maria kyrka i Helsingborg ses snett uppifrån. Det är en röd, medeltida tegelkyrka med koppartak.
Foto: View 360

S:ta Maria kyrka - historik

Sedan 1300-talet har Mariakyrkans röda tegelväggar strävat mot himlen och följt helsingborgarnas liv mitt i staden.

Redan på 1100-talet fanns en föregångare till S:ta Maria kyrka byggd på samma plats. Då låg största delen av Helsingborg uppe på landborgen. Den nuvarande Mariakyrkan stod färdig runt 1450. Anledningen till att man byggde en ny kyrka var att den gamla blev för liten allteftersom staden runt den växte. Den gamla kyrkans sandsten återanvändes till grunden i den nya kyrkan. I grunden kan man också se gamla gravstenar inmurade.

Lång byggperiod

Det tog lång tid att bygga kyrkan. Troligtvis påbörjades bygget redan på 1300-talet och det avslutades inte förrän tornet stod färdigt på 1500-talet. I slutet på medeltiden byggdes också en sakristia i norr och ett vapenhus i söder. Båda revs 1843. Den sakristia som finns idag byggdes 1953 och är belägen på samma plats som den gamla. Det finns berättat i boken Kring Kärnan att det gamla vapenhuset och den gamla sakristian revs eftersom de var vanprydande. Dock upptäckte man när de hade rivits att de haft en funktion för kyrkans stabilitet, som man fick åtgärda 1850 genom att "grofva jernankaren genomborrades inre pelarne och yttre murarne, hvarmed kyrkan sammanskrufvades, så att den skulle blifva beståndande".

Väggarna

Det finns spår av kalkmålningar från 1400-talet inne i kyrkan. Man vet dock mycket lite om dessa. I mitten av 1500-talet gjordes en annan typ av kalkmålningar, föreställande vapensköldar. Dessa finns dock inte kvar. På 1800-talet vitkalkades väggarna, men redan i slutet av detta sekel togs den vita kalkfärgen bort och man tog fram teglet och sandstenen igen.

Från katolsk till luthersk

S:ta Maria kyrka byggdes som en katolsk kyrka i Danmark. På 1500-talet blev den luthersk och på 1600-talet också svensk. När kyrkan blev luthersk behövde den en predikstol och denna installerades i början på 1600-talet. Reformationen innebar också att man införde bänkar i kyrkan med bestämda platser. Tidigare fick alla stå, utom äldre och sjuka som kunde i sitta i någon av nischerna som finns i väggarna.

Dietrich Buxtehude

Det är oklart var Dietrich Buxtehude föddes. En del källor säger att han föddes i Helsingborg, andra att han föddes i Oldesloe i hertigdömet Holstein. Han växte delvis upp i Helsingborg och var, liksom sin far Johann Buxtehude, under en period organist i S:ta Maria kyrka i Helsingborg. Långt senare blev han organist i Marienkirche i Lübeck där han bland annat undervisade Johann Sebastian Bach.

Orgeln som Dietrich Buxtehude spelade på såldes på 1800-talet och finns i dag i Torrlösa kyrka. Här kan du läsa mer om denna orgel.

Många renoveringar på 1800-talet

På 1800-talet restaurerades kyrkan fem gånger. Bland annat bytte man tak, målade interiören vit och skaffade ny bänkinredning. Dessutom gjorde man om golvet som lär ha blivit ojämnt av alla gravstenar som under årens lopp hade sjunkit i ena änden och rest sig i den andra. En ny orgelläktare byggdes och den gamla läktaren, inklusive Buxtehudes gamla orgel såldes till Torrlösa kyrka.

Mariakyrkan idag

Redan i slutet av 1800-talet tog man bort vitkalkningen från de invändiga murarna och lät teglet titta fram igen. Också under 1900-talet genomgick kyrkan stora förändringar. Det tillkom bland annat målade glasfönster, nytt korskrank och orgeln byttes ut två gånger. Den nuvarande är en Marcussenorgel från slutet av 50-talet. I koret finns dessutom en orgel från år 2000 som knyter ihop säcken med Dietrich Buxtehude.

S:Ta Maria kyrka i korthet

S:ta Maria kyrka finansierades dels genom ett testamentarisk gåva och dels genom tionde.

Kyrkan är byggd i gotisk stil och teglet tillverkades antagligen i dominkanerklostret på landborgen. Där tillverkades också teglet till Kärnan.

De många fyrkantiga hålen som finns i kyrkans murar är från byggställningarna som användes då kyrkan byggdes.

Cirka 1580 fick kyrkan sin första orgel.