Träden är fascinerande och viktiga för enskilda, men också för Härnösands stift och dess församlingar. Genom egendomsnämndens förvaltning av stiftets skogar får församlingarna del av avkastningen. Artur Lundkvists dikt visar på en vördnad för träden som håller jordtäcket på plats, reglerar vatten, skänker oss frukter, ved och byggmaterial. Nu när sommaren är här bidrar träden, inte minst björkarna, till att landskapet blir intensivt grönt. Träden producerar syret som vi andas i en komplicerad process som kallas fotosyntes och där också solen är inblandad. Träden har mycket att berätta, de har stått där i generationer.
Personligen har jag nyligen satt tall- och lärkplant på ett litet hygge som tillhör mitt torp i min hemby Seltjärn i Anundsjö församling. Skogen är bara några hektar och en liten del avverkades för några år sen. Jag minns att min farfar hade ett lärkträd som jag nu inte hittar. Till hans minne har jag satt närmare tusen lärkplantor. Lärken är ett fint trädslag, starkt och tåligt. Det är nästan lika bra som tryckimpregnerat men helt ekologiskt! Det växer fort och är det enda barrträd som fäller sina barr. När jag planterar känner jag en stor samhörighet med min farfar och min pappa som skötte skogen. Nu planterar jag för barn och barnbarn. Det är stort att finnas i ett sammanhang av fem generationer.
Träden ska få berätta något för oss om sig själva och om oss människor:
Trädet är ömtåligt
Det nyplanterade trädet på ett hygge möter många faror. Människor och djur kan trampa ner det. Miljöföroreningar hotar trädets växt.
Ett träd är mycket större och lever mycket längre än en människa, men ändock är ett träd på långt när inte nog. Det behövs hundratals, ja tusentals träd för varje människa på jorden, träd som är världens lungor och solljusens susande fabriker träd som umgås vänskapligt med regnet och lugnar de upprörda vindarna, träd som hjälper människan att andas och att överleva.
Artur Lundkvist
Trädet är starkt
Träden är förunderligt starka och kan överleva på de mest otänkbara ställen. Vi kan se träd som växer på branta berg där det tycks vara omöjligt att få rotfäste. I min ägo har jag en tavla av Yngve Ricklund som föreställer en liten gran uppe i fjällvärlden. Inte är trädet vackert men den risiga granen har lärt sig att leva där den finns och anpassa sig till situationen. Dess uthållighet gör den vacker på ett annat sätt.
Trädet har sina årsringar
Trädets ålder kan räknas med hjälp av årsringarna. Där kan vi se år med lite växt och år med bra förhållanden. Människan har också inom sig alla årsringar. Är det därför vi säger att vi är unga innerst inne?
Trädet har sina rötter
När man ritar ett träd ritar man ofta bara det som är ovanför, på ytan. Egentligen borde man rita rötterna också. Det sägs att rötterna är mer än det som är ovanför på ytan! Vilka rötter har du? Hur har det påverkat ditt liv och din växt?
Trädet behöver närhet och distans
Trädet behöver närhet. Tillsammans skyddar de varandra. Det kan vara förunderligt lugnt under träd i en tät skog fast det blåser däruppe i trädkronorna. I de senaste årens stormar har många träd ramlat omkull av olika orsaker. De som står mer utsatta nära en hyggeskant löper större risk. Men träden behöver också en viss distans för att överleva. Därför gallrar man i skogen för att ge bättre livsbetingelser. Människan behöver också närhet och distans. Kanske kan sommaren i bästa fall ge en välbehövlig distans för tillväxt och mognad.
Träden har mycket att berätta och att ge. I vårt torp eldar vi i vedspisen. Elden i en spis, kakelugn eller kamin skapar både värme och trivsel.
Gud, låt mig få bli som ett träd planterat nära vattnet, öppen mot himlen och djupt rotad.
Leif Selling
stiftsadjunkt för andlig vägledning och retreat
2015-06-22