Predikstolen, tillverkad av norrmannen Per Iverssin år 1632, är placerad intill den södra muren på dansk-norskt vis. När Ragunda nya kyrka stod klar, övergavs den gamla kyrkobyggnaden. Under närmare 80 år stod den öde, innan den åter togs i bruk 1931.
Korskranket i Ragunda gamla kyrka är unik. Det finns i Sverige endast ett ytterligare korskrank bevarat (Husaby kyrka). Denna avbalkning markerade under medeltiden den skillnad som rådde mellan prästernas plats och den övriga församlingen.
Ragunda stenkyrka har haft en äldre föregångare. Det är troligt att den kyrkan var uppförd i trä. I Norden började man uppföra kastaler, vakt- och försvarsbyggnader av sten under 1100-talet. År 1536 förenades Norgen med Danmark. Därmed kom Jämtland att styras från Köpenhamn. I kyrkligt hänseende tillhörde landskapet fortfarande Sverige. Efter freden i Stettin år 1570 kom Jämtland även kyrkligt att tillhöra Danmark-Norge och det Trondhjemska ärkesätet. Kyrkans inredning, som i huvudsak daterar sig till 1600-talet, bär flera spår efter det danska styret. Ovanför dörren till sakristian finns det danska riksvapnet från Kristian IV:s tid, regent mellan åren 1588-1648.
Salkyrkans rektangulära grundplan och tegelmaterialet i portal och ljusöppning är typiska senmedeltida särdrag.
.jpg?doprocessing=&ci=0,103,1920,922&ra=1.77778&w=700)