Vilunda gärde blev platsen för detta centrum. Här fanns tidigare åkrar och ängar. Vi i namnet betyder offer, alltså offerlunden. Här har under förhistorisk tid funnits en hednisk offerplats. Även andra gårdar och platser i kommunen har hedniskt anknutna namn, exempelvis Odenslunda, Torsåker och Harby (= offerplats). Fynd från vendel- och vikingatid har framkommit vid vägbyggen och grävning för husgrunder. Ett flertal runstenar är resta inom området. I medeltida dokument nämns platsen och allt ifrån 1500-talet upptar jordeböckerna personer från trakten.
Mitt i bebyggelsen finns bevarad den stora gula gården, Vilunda, uppförd på 1780-talet av löjtnanten Michael Trafvenfelt. Under åren har gården haft många ägare. Författaren Sven Lidman har en tid bott på Vilunda. Huset är nu i kommunens ägo och används som musikskola.
Befolkningsökningen i Hammarby församling, dit Vilunda hör, hade gjort att den lilla medeltida kyrkan inte längre räckte till. Lokaliseringen av den nya bebyggelsen hade dessutom åstadkommit att Hammarby kyrka kommit att ligga ocentralt. Man ansåg det därför befogat att planera för en ny kyrka med placering i Väsby Centrum. Församlingen, som 1960 räknade 4.850 personer, hade 1975 ökat till 18.200.
Kyrka och kyrkocentrum
År 1970 tog planeringsarbetet sin början i samråd med arkitekt SAR Hakon Ahlberg och huvudentreprenören Karl Johanssons Byggnads AB. Grundstenen lades hösten 1974 och den
7 december 1975 invigdes Vilunda kyrkocentrum av biskop Ingmar Ström. Arkitekten har utöver byggnaderna också formgivit större delen av inredningen.
Kyrkan är traditionsenligt placerad i öst-västlig riktning. I väster finns ett körrum, vilket genom en vikvägg kan anslutas till kyrkorummet, i söder sakristia och vapenhus, textil- och kyrkvärdsrum samt väntrum och klädhall. I direkt anslutning till kyrkan vid ett muromgärdat torg har byggts församlingshem med lokaler för skilda aktiviteter samt kök.
År 1986 har dessa lokaler tillbyggts för att också kunna inrymma pastorsexpedition samt nya lokaler för församlingsverksamheten. Arkitekt SAR Lars Olof Torstensson har handhaft ombyggnaden.
Kyrkobyggnaden
Arkitekten Hakon Ahlberg har låtit sig inspireras av 5000-årig sumerisk byggnadskonst från Mesopotamien vid Persiska viken. Zigguraten, det sumeriskt-babylonska templet med kvadratisk form och med ljusinsläpp endast mellan takstolarna, reser sig trappstegsformat och kröns av en "gudaboning".
Vilunda kyrka är murad i mörkt rödbrunt tegel med kraftiga fogar. Teglet är oputsat exteriört såväl som interiört. Murningen är gjord i munkförband, den teknik som var vanligt förekommande då teglet först kom till användning under medeltiden. Kyrkan har kvadratisk form. Takbjälkarna är synliga utifrån, där de är kopparklädda. I sydöstra hörnet reser sig klocktornet med sin sexkantiga överbyggnad i koppar. Den kröns av en kon med ett kors, som sträcker ut sina välsignande armar över
samhällets andliga och materiella odling. Fönstren är små och placerade högt upp under takfallet i väster. Golvet är av vit italiensk marmor. En kraftig korsbjälke uppbär taket. Den skall symbolisera förbindelsen mellan himmel och jord.
Inredning och inventarier.
Bänkar och stolar är ritade av inredningsarkitekt Åke Westin. De är i furu med gråbeige tygklädsel. Plats finns för 130 besökare men ytterligare 80 personer kan beredas sittplats genom att ta den intilliggande salen i anspråk.
Altare
Altaret som har sarkofagform står på åtta låga pelare och är fristående från väggen. Det är utfört i vit italiensk marmor.
Korväggens textil är komponerad och tillverkad av textilkonstnärinnan Britta Rendahl, Uppsala och tecknar övre delen av ett kors med tre Lutherrosor i mittpartiet.
Kristusskulptur
På kyrkans norra vägg finns en Kristusskulptur, polykrom och huggen i trä. Den är utförd av konstnären K G Bejemark 1983. Den har på vardera sidan textilier, komponerade och utförda av textilkonstnärinnan Britta Rendahl. Knäfallet är rektangulärt och öppet.
Predikstolen
Predikstolen i form av en ambo är utförd i trä. Den saknar ljudtak och är placerad på södra sidan i koret.
Dopredskap
Dopfunten är även den utförd i italiensk vit marmor med ett Kristusmonogram i relief. Till den hör en dopskål i silver och ovanför hänger en ljuskrona i järnsmide, ritad av arkitekten och utförd av konstsmed Rune Pettersson, som även har gjort takarmaturen i vapenhuset.
Textilier
Kyrkan äger mässhakar, stolor och stukor i. färgerna vitt, grönt, rött och blått. Samtliga textilier har komponerats av textilkonstnärinnan Edna Martin och har utförts på Licium.
I dop- och brudkammaren hänger en gobelin, "skepnaderna", vävd av textilkonstnärinnan Inez Lager. Rölakanmattan i sakristian har Britta Rendahl komponerat. Den är tillverkad av Gammelstads Väveri, Luleå.
Kyrksilver
Nattvardssilvret, kalk, patén, vinkannan och oblatskrin samt ett kors, dopvattenkanna, fyra ljusstakar och två vaser är allt utfört i silver av silversmed Martin Öhman.
Hammarby kyrkliga syförening, kyrkorådsmedlemmarna samt många enskilda personer har bidragit till kyrkans inventarier.
Ljusredskap
Takarmaturen består av små lampor, placerade i det kasettindelade taket. Det skall symbolisera stjärnhimlen.
På syd- och nordsidan finns på vardera väggen tretton ljushållare i gjutjärn.
En ljusglob är placerad vid ingångsdörren, även den i gjutjärn.
Orgeln invigdes den 2 september 1979. Den är byggd av Grönlunds orgel¬byggeri, Luleå Gammelstad. Orgeln har 30 stämmor, fördelade på två manualer och pedal. Fasaden är ritad av kyrkans arkitekt. Kyrkan äger även en cembalo. Den är byggd av Andreas Kilström 1978.
Orgel
Kyrkklockor
I tornet finns två sammanringningsklockor samt ett klockspel med tjugo¬två klockor. Dagligen kl. 9, 12 och 18 spelas en psalm. Valet av psalm följer kyrkoåret. Klockorna är levererade av Bergholtz klockgjuteri, Sigtuna.
Inskriptionerna på. klockorna lyder:
Storklockan:"Gån in i hans portar med tacksägelse i hans gårdar med lov. Tacken honom, loven hans namn". Psalt. 100:4
Lillklockan: "För nya tiders folk på gammal Roslagsmark mitt ljud är nådens tolk från Gud så god och stark" (Hjalmar Brolinson).
Begravningsplats
Någon begravningsplats i anslutning till kyrkan finns givetvis inte. Hammarby kyrkogård betjänar även Vilunda kyrka.
av Ann Mari Karlsson, från broschyren Kyrkorna i Hammarby
Källor och litteratur
Kyrkans handlingar. Vilunda kyrka av Bernd Wohlgethan.
Nordström, A, Curman, J: En bok om Upplands Väsby, 1973.
Ahlqvist, L-G, Lönnqvist, L: Så byggdes Väsby, 1983.