Nåden är en vanlig dag, vardagen det nära.
Människor att leva med, nåden är att vara.
                                                                 Sv.ps.884:1

Jag hoppas att varje människa i allafall någon gång ska ha känt sig berörd av nåden. Nåden att få leva och vara och förhoppningsvis ana och växa i tillförsikten att jag är älskad och värdefull i Guds ögon.
Vi är också viktiga och betydelsefulla för varandra. Vi är varandras livsmiljö. Ett leende ett vänligt ord omtanke och omsorg kan upprätta en människa förändra den människans liv.
På samma sätt kan hårda ord, ironiska kommentarer, lögner och skvaller sätta så djupa spår i en människa att den människan aldrig blir densamma.
Jag tror inte att vi alltid förstår vad viktiga vi är för varandra i vardagens alla möten vikten av att se, lyssna och bekräfta varandra. Vikten av att ta till vara den tid som ges oss.
Nåden är en vanlig dag vardagen det nära. I de små vardagliga händelserna och tingen finns det heliga. Så här skrev Karin Boye:

Jag ville måla ett ringa grand
av slitnaste vardag så nött och grått,
men genomlyst av den eld som förmått
all världen springa ur Skaparens hand.
Jag ville visa, hur det vi försmå
är heligt och djupt och Andens skrud.
Jag ville måla en träsked så,
att mänskorna anade Gud.

Ju mer vi stressar desto mindre upptäcker vi av Guds närvaro i naturen medmänniskan oss själva. Varje söndag inbjuds vi till kyrkan för ett möte med Guds nåd som skapat och upprätthåller världen.

                                                       Marie-Louise Svensson
                                                     Kyrkoherde