Margareta gör en stor insats
Margareta Eriksson, är en av alla dessa Grundsundabor som arbetar ideellt och skänker gåvor till missionen och lutrherhjälpen. Hennes broderade alster är vida berömda och en åtråvärd vinst i Hela världen lotterier. Hon finns med i kyrkans arbete som nybliven kyrkvärd och har därmed lämnat uppdraget som gudstjänstvärd efter hela 17 år. Hon har tyckt om att vara med på barrikaderna och göra sin röst hörd i kyrkorådet, men det är nu ett avslutat kapitel i hennes liv. Nu får de unga ta vid. Men oron finns hos henne att ungdomar av idag inte har tid och ork att engagera sig politiskt och det vore förödande för demokratin.

I Saluböle har hon bott i större delen av sitt liv. Här har både glädje och sorg funnits med i vardagen. Glädjen över de tre barnen så klart, men även sorgen och saknaden efter en älskad make och far som gick bort allt för tidigt.

Ett fredsbarn
Hon är född år 1945 och är ett fredsbarn, som hon själv säger. Det var i Gideåbruk hon tog sina första stapplande steg och det var också där hon som fyraåring lärde sig diska.

– Jag minns det så väl, säger Margareta, jag fick stå på en pall och hjälpa mamma.
Som nummer tre i en syskonskara av fem var hon en självklar hjälp i hushållet.
– Jag fick diska, laga mat och ”syte” småsyskonen när det var höbärgning eller något annat utearbete för mamma. Det var en härlig tid och det fanns även många tillfällen till lek.

Barnflicka
Men den härliga barndomen varar inte för evigt. Efter åtta år i skolan började allvaret och Margareta tog nu tjänst som barnflicka i Gideå på cykelavstånd hemifrån. Men tillslut blev det nytt jobb och ett hyresrum i stan.
- Jag skötte barn och fick dessutom uppdraget att brodera dukar till familjen jag var anställd hos, säger hon. Kanske var det upprinnelsen till hennes brinnande intresse för hantverk av alla de slag. Hon väver, stickar och framförallt broderar hon på dukar, gardiner och tavlor. Husets alla väggar vittnar om hennes skaparförmåga genom årens lopp.

Giftermål
Som femtonåring träffade hon sin blivande make Rune och fem år senare stod hon brud, endast 20 år gammal. Så småningom föddes de tre barnen och det egna hemmet byggdes i Saluböle. Allt gick sin gilla gång, barnen började skolan, åkeriföretaget blomstrade och ingen anade att katastrofen närmade sig.

En ofattbar sorg
År 1979, drabbades familjen av en ofattbar sorg. Maken Rune omkom tragiskt i en arbetsolycka och Margareta stod där ensam med de tre små barnen och ett företag med anställda att sköta.
- På den tiden fanns inga krisgrupper, vi fick klara oss själva och bearbeta sorgen så gott vi kunde, säger Margareta, lyckligtvis hade jag mina syskon i närheten och fick där stöd och hjälp.

Tjänst på Grundsundahemmet

Efter nio år såldes företaget till de anställda och Margareta fick en tjänst på Grundsundahemmet. Hon jobbade natt och trivdes bra, men kroppen orkade inte med alla tunga lyft, så det resulterade i att hon nu är sjukpensionär och har fått diagnosen fibromyalgi.

Barnbarnen
Som aktiv i kyrkans arbete och även medlem i Lutherhjälpsgruppen och Missionsgruppen har Margareta en gemenskap som hon värderar högt, men att umgås med sina barnbarn är det mest värdefulla för henne. – De kommer hit ofta och vi sitter tillsammans och broderar, det är härligt, säger Margareta slutligen.

Gunnel Westerin