Enhetlig begravningsavgift
Sedan 1 januari 2016 har vi efter riksdagens beslut en enhetlig begravningsavgift. Det innebär att alla betalar samma begravningsavgiftssats i de fall då det är en församling eller ett pastorat inom Svenska kyrkan som är huvudman för begravningsverksamheten. (Undantagen är Stockholm och Tranås där kommunen är huvudmän.)
Oavsett medlemskap och religionstillhörighet
Den som är folkbokförd i Sverige och har (till kommunal inkomstskatt) beskattningsbar inkomst ska betala begravningsavgift. Har en person som är folkbokförd i Sverige ingen kommunalt beskattningsbar inkomst betalar personen noll kronor i begravningsavgift. Avgiften finansierar begravningsverksamheten för alla folkbokförda i Sverige, oavsett kyrko- eller religionstillhörighet.
Hur stor blir den enhetliga begravningsavgiften?
Nivån på avgiften fastställs varje år av Kammarkollegiet. Avgiften syns på skattsedeln. Avgiften fördelas efter behov över landet.
Många blandar ihop avgifterna
Att många blandar samman begravningsskatten med medlemsavgiften till Svenska kyrkan är inte särskilt konstigt eftersom kyrkan på statens uppdrag är huvudman för begravningsplatserna, alltså ser till att anlägga och sköta det som i dagligt tal kallas kyrkogårdar.
Begravningsavgiften har dock inget att göra med medlemskap i Svenska kyrkan. Begravningsavgiften och kyrkoavgiften (det som ofta kallas medlemsavgift) är därför separerade på skattsedeln.
Vad går begravningsavgiften till?
Begravningsavgift betalas av alla som är folkbokförda i Sverige och som har en kommunalt beskattningsbar förvärvsinkomst. I huvudsak ingår följande i begravningsavgiften:
- gravplats under 25 år
- gravsättning
- vissa transporter
- kremering
- lokal för förvaring och visning
- lokal för begravningsceremoni utan religiösa symboler.
Det är huvudmannens skyldighet att anordna och hålla allmänna begravningsplatser för dem som är folkbokförda inom huvudmannens förvaltningsområde. I uppdraget ingår att tillhandahålla särskilda begravningsplatser för dem som inte tillhör något kristet trossamfund. För att kunna utföra detta krävs till exempel personal, maskiner, redskap, administration och ett förtroendevalt organ med förvaltningsansvar, i Fresta församling är det kyrkorådet. Därför betalar vi en begravningsavgift.
Begravningsavgiften täcker inte kostnader för kremering eller gravsättning utanför Sveriges gränser.
Det här får avgiften inte heller användas till
- kista
- gravsten
- transport för gravsättning utanför huvudmannens område, om inte transporten beror på ett avtal om tillhandahållande av särskilda gravplatser
- skötsel av den enskilda gravplatsen
- underhåll av gravsten eller annan fast gravanordning
- religiösa symboler eller ceremonier som till exempel begravningsgudstjänster, klockringning eller ceremoniella bärare.
Församlingen kan alltså inte heller använda delar av avgiften till församlingsverksamhet. Därför särredovisas intäkter och kostnader för begravningsverksamheten.
Har du frågor om hur begravningsavgiften används kan du kontakta församlingen.
Kontrollfunktioner
Hur kontrollerar samhället att avgiften används på rätt sätt?
Länsstyrelserna har tillsynsansvar och utser ett begravningsombud.
Ett begravningsombud har i uppdrag att, för de personer som inte tillhör Svenska kyrkan, granska hur församlingen eller pastoratet tar till vara deras intressen.
Om man flyttar utomlands
Det är inte ovanligt att personer som varit folkbokförda i Sverige i många år väljer att flytta utomlands till exempel efter pensioneringen. Många av dem önskar begravas i hemlandet, även om de avlider utomlands. Det är viktigt att de känner till att de (dödsboet eller anhöriga) då behöver stå för de kostnader som uppkommer.
Rätten till gravsättning utan kostnad hör samman med var man är folkbokförd när man avlider.
Källa:
Begravningslagen
Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation
Kyrkokansliet i Uppsala
Kammarkollegiet
Fresta församling