Livet har segrat

”I ordet var liv, och livet var människornas ljus. Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det.” (Joh. 1:5)

Vid en första läsning, förefaller dessa ord inte ha någon speciell betydelse eller mening. För den som inte har läst i en Bibel och/eller väldigt sporadiskt går i kyrkan, kan det kanske till och med låta som poesi. 

Det är det inte. Orden i citatet är en förklaring; LIVET, inte bara vanligt liv, utan Livet själv, fanns i Jesus genom Guds heliga Ande. Jesus övervann döden på korset och återuppstod på den dag vi numera kallar påskdagen. 
Livet har därmed segrat. 

Men vi ska backa bandet lite, till varför vi firar påsk. För det handlar ju trots allt om ett firande, trots att det i mångt och mycket är en tragisk helg:
Jesus kommer till Jerusalem med sina lärjungar, för att fira den judiska påsken – Pesach – till minne av hur Moses ledde folket ut ur slaveriet i Egypten. 

På den dag vi kallar skärtorsdag, samlade Jesus sina lärjungar till en sista måltid; den som kom att bli förebilden till vår nattvard. Samma natt blir han tillfångatagen, förd inför rådet och döms till döden. Endast romarna kunde utdöma en dödsdom och därför för man så Jesus till den romerske ståthållaren Pilatus. Det är nu Långfredagens morgon.

Pilatus förhör Jesus, finner honom först oskyldig, men dömer honom till slut ändå till döden genom korsfästning. En vanlig och grym avrättningsmetod, som romarna använt länge. Jesus, misshandlas, piskas och leds sedan genom staden till avrättningsplatsen; Golgata. Här hängs han upp på ett kors och dör inom bara några timmar. Vanligtvis, brukade de döda få hänga kvar ett par dagar, men av någon anledning tillåter romarna att Jesus plockas ned samma dag. 

Jesus läggs i en grotta, strax före klockan arton på kvällen. Denna tid på fredagen inleder, enligt judisk sed, sabbaten. Och därför kan inte kroppen tvättas och smörjas in, när den läggs i graven. Tanken är att lärjungarna, eller iaf kvinnorna som följde Jesus, ska komma tillbaka efter Sabbaten och göra klart. 

Men på påskdagens morgon, får kvinnorna först, därefter lärjungarna, erfara; att kroppen inte är kvar!? Först tror de att den blivit stulen, men då visar sig Jesus för dem, i kött och blod. De kan till och med ta på honom. 

Då minns de hans ord ”om att han skulle dödas, men återuppstå igen på tredje dagen”. (Matt 16:21) 
I och med Jesu uppståndelse, har livet segrat. Så trots att Jesus dog denna helg, så kallar vi påsken för ett firande: Vi firar minnet av hans lidande, död OCH hans uppståndelse! 

I och med Jesu uppståndelse, gav Gud oss möjligheten till ett evigt liv, där döden mist sin kraft. Och detta fick vi alla del av, genom Jesus Kristus, hans Son. 

Niclas Thoor, präst