Granlo kyrka

Granlo kyrka anno 1982. I december 1979 beslöt kyrkofullmäktige i Selångers församling att av Sundsvalls kommun köpa tomtmark för kyrkliga lokaler i Granlo.

1980 anlitades arkitekt Alf Andersson, Riksbyggen, för uppdraget att rita kyrkan i Granlo. Tillsammans med sina medarbetare på Riksbyggen, bl.a Ann-Marie Berger, inredningsarkitekt och Per Lindmark, projektansvarig framlade han de slutgiltiga ritningarna, och efter konstnadsberäkningar och beslut i kyrkofullmäktige kunde så själva bygget börja. Den 1 april 1981 började byggnadsfirman Anders Diös kyrkobygget i kvarteret Spjutet i området mellan Högomsfältet, Västra vägen och Vikingavägen.

Pingstdagen - som är den kristna kyrkans födelsedag - den 30 maj 1982 invigde biskop Bertil Werkström Granlo kyrka. Biskopen öppnade offentligt den nya kyrkan genom att tre gånger slå med sin biskopsstav på kyrkporten. Efter invigningsakten kunde Selångersborna för första gången fira gudstjänst i sin nya fina kyrka i Granlo.

Granlo kyrka har fått en vacker placering med utblickar mot det natursköna gravområdet Högomskullarna, och med god närhet till gångvägar, busshållplats och parkering. Själva kyrksalen kröns av ett pyramidformat tegeltak, som även på långt håll visar att det är en kyrka. Ett kors högst uppe på taket visar att det är en kristen kyrka. Det dominerande byggnadsmaterialet är fasadtegel, vilket är naturligt med hänsyn till de omkringliggande byggnaderna i Granlo.

Den kyrkklocka som kallar till gudstjänster är densamma som kallat Granloborna till högmässor i den gamla kyrksalen i Granlo, men klockan har nu byggts in i en ny klockstapel.

Utåt är byggnaden ganska sluten, men inåt präglas lokalerna av ljus öppenhet. En strävan har varit att få gemenskap mellan de olika verksamheterna i lokalerna, men även avskildhet om så krävs.

Ett inre kyrktorg förmedlar kontakten mellan de olika verksamheterna som pågår i kyrkan. På kyrktorget strålar besökarna samman. De har möjlighet att träffas och prata med varandra. Den gamla "kyrkbacken" har alltså fått komma till heders igen, men nu inomhus. Kring en liten ljusgård grupperar sig rummen och förutsättningarna för kontakt skapas mellan människor som är i olika delar i kyrkan, kontakt mellan unga och gamla. Ljusgården är sommartid ett grönt rum inne i kyrkobyggnaden och vintertid en fin ljuslykta.

I Granlo kyrka finns förutom själva kyrkan, en samlingssal, ett körrum, ett kök, ett konfirmandrum, ett allrum, ett rum var för barn och ungdom och en expedition, som också fungerar som sakristia.

Kyrksalen är kvadratisk till sin form, men med en markering av kordelen. Vid behov kan kyrksalen "växa" ut i församlingssalarna med hjälp av vikväggar. Kyrkan i Granlo kan genom denna förändring ta emot drygt 300 gudstjänstbesökare.

Grundförutsättningarna på kyrktomten visade sig vara dåliga och en förstärkt källare blev ett måste för kyrkbyggets genomförande. Men källarvåningen beredde också plats för hobbyrum och förrådsutrymmen. Även ett skyddsrum som kan användas som hobbylokal fick plats i källaren. Lokalerna i källaren kan också nås med hiss, vilket medför att samtliga lokaler i kyrkan är handikappvänliga. Ljudanläggningen som når alla delar av huset är också till stor hjälp. Rökförbud i alla lokaler ger också personer med allergier möjlighet att besöka kyrkans lokaler.

Biskop Bertil Werkström sade vid invigningen av Granlo kyrka: "Gemenskapen med och omkring Jesus behöver lokaler att vara i, och när en församling växer, så måste man bygga nya kyrkor, som ni nu gjort här. Framförallt behöver vi få vara tillsammans äldre och yngre, som en familj, som en kristen gemenskap." Granlo kyrka har under de år kyrkan funnits fungerat just så som biskop Werkström bad om. Många människor i alla åldrar har sökt sig till Granlo kyrka. Där finns många barntimmegrupper, miniorer, juniorer och konfirmander. Men också samlingar för äldre, leva-vidare-grupper för dem som förlorat någon anhörig, bibelstudium för folk mitt i livet. "Daglediga" vänder sig till alla som kan samlas på dagtid. Församlingsaftnar inbjuder människor där en kvällstid är mera lämplig. I kyrkans lokaler samlas också Arbetskretsen som arbetar för hjälpverksamhet i andra länder. Den som vill sjunga i kör inbjuds till Barn och Ungdomskörer. Granlokören är öppen för vuxna röster. Granlo kyrka präglas av liv och rörelse och ett rikt musikliv.

I koret i Granlo kyrka finns ett konstsmycke (här till höger) som är värt mycket uppmärksamhet. Söndagen den 13 juni 1982 invigdes nya korgobelinen. Kompositionen är utförd av konstnär Anna-Lisa Odelqvist-Kruse från Libraria i Stockholm.

Materialet i gobelinen är tvinnat och otvinnat yllegarn, lin av olika kvalité, äkta silke samt skinnremsor i silver och guldton. Att smycka korväggen i kyrkan med textil är inte något nytt. Så gjordes redan i den urkristna kyrkan, inte minst för att tränga ut onda andar.

I Granlo kyrka, med sitt ljusa kyrkorum är gobelinen ett konstsmycke. En fröjd för ögat, samtidigt som den ger kyrkorummet en mjuk och inbjudande atmosfär.

Gobelinen har ett symbolspråk med budskap till betraktaren. Det blåskimrande färgfältet med ett lysande silverackord i centrum, som överst tonar åt vitt och mycket svagt rosa, tar upp en blek rodnad av gryning. Högst upp ser vi Lammet med korsfanan stående på en bibel med sina obrutna sigill. Här symboliserar Lammet Kristus, såsom bärare av människornas synd. I textilens nedre del ser vi fågeln Fenix som stiger upp ur eldsflammorna. Den bilden talar om förnyelse och pånyttfödelse.

Till höger har vi den gode Herden med lammet på sina axlar. Till vänster framträder Madonnan som breder ut sin mantel och omsluter en grupp människor. Det är Gudsmodern som ger tillflykt till dem som behöver hjälp. Strax intill ser vi tuppen som ofta återfinns på kyrktaken. Det är vaksamhetens symbol.

Den symbol som mest har fängslat konstnärinnan är fisken. Den finns ofta med i hennes sakrala arbeten. Mellan Madonnan och den gode Herden är fisken tecknad.

I det romerska riket under förföljelse tiderna gick de kristna osäkra. Den som ertappades som kristen fick lida martyrdöden. Martyrernas skara blev stor. Då hittade man på att rita en fisk med sandalen i sanden. Svarade den andre med samma tecken kunde man öppna sitt hjärta för varandra. Så fick fisken bli ett insegel på de heligas samfund.

Ovanför fisken ser vi korset kraftigt tecknat och till vänster om korset avtecknas Kristi himmelsfärd. Man kan se hans fotavtryck i sanden. Rakt under Lammet ses tre gyllenen rundlar, det heliga tretalet: Fadern, Sonen och den Helige Ande.

Till sist ser vi ledstjärnan som sågs över Betlehem vid Jesu födelse. Symbolerna i gobelinen talar alltså om tro och kamp, om förföljelse och seger. De handlar om Jesus Kristus som alltjämt lever mitt ibland oss. Bilderna är inga schabloner. De har ett budskap.

Granlo kyrka är intressant på många olika sätt. Det som kyrkan som helhet uppvisar är en fin blandning av gammalt traditionellt kyrkobyggande och nya behov och idéer. Kyrkan är flexibel och funktionell men har också en arkitektonisk resning. Limträbalkarna, som går från hörn till hörn, bär upp taket i kyrkan, ger det rymd. Samtidigt bildar de ett kors som omsluter kyrkan och dess besökare.

 

Kyrkan är tillgänglighetsanpassad för dig som är rörelsehindrad. Vi har teleslinga för dig som har en hörselnedsättning.