De 3400 kyrkobyggnaderna är ett levande kulturarv som dagens generationer ärvt från tidigare generationer och som det gäller att förvalta inför framtiden. Till detta levande kulturarv hör kyrkobyggnaden, kyrkorummet, inventarierna, kyrkogården samt miljön kring kyrkan och sist men inte minst det immateriella kulturarvet genom det oavbrutna gudstjänstfirandet.
De kulturhistoriska värdena på våra kyrkor ska vårdas och underhållas så deras utseende och karaktär inte förvanskas. Som en följd av detta har Svenska kyrkan rätt till viss ersättning från staten för antikvariska kostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena.
De gotländska kyrkorna är en del av detta kulturarv och vem kan väl beskriva det bättre än Gunnar Svahnström Gotlands kyrkor, 1966 "Gotlands många välbevarade medeltidskyrkor, deras arkitektur, skulptur och måleri, har gjort ön till ett lockande konsthistoriskt strövområde för forskare och lekmän från såväl Sverige som utlandet. En sådan koncentration av märkliga kulturminnen möter man eljest knappast på dessa nordliga breddgrader. Monumentens mångfald och påkostade utförande har sin grund i det välstånd som Gotland upplevde under äldre medeltid. Att kyrkorna under de följande århundradena skonades från mera omfattande förändringar berodde framförallt på deras goda tekniska utförande men också på bristande resurser till följd av den ekonomiska tillbakagång som satte in redan under medeltiden. Denna ledde i vissa fall till att församlingar upphörde att existera och att deras kyrkor lades öde, men det hörde till undantagen. Mest kännbar blev den ekonomiska krisen för visbykyrkorna, av vilka alla utom en lämnades att förfalla, men där spelade också reformationens följdverkningar en ödesdiger roll.
Kyrkorna speglar i sin arkitektur och inredning skiftningar i Gotlands historia. För att man skall förstå den kyrkliga konsten är det därför nödvändigt att med någon kännedom om öns politiska och ekonomiska historia, vilken endast delvis sammanfaller med det nuvarande moderlandets."
