Fakta om Överluleå kyrka

Den 17 juli 1831 invigs kyrkan. Hon är vid och stor, med massiva murar och ett högt valv – det var då murat. Orgel och kyrkklocka saknas. Många dagsverken är nedlagda under mycken försakelse. De dagsverksskyldiga var oftast bönder som fick förlita sig till att hustrun och barnen kunde sköta jordbruket. Flera år hade varit missväxtår och nöden hade klappat på mångas dörr.

SOCKNENS HISTORIA
Ännu för 700 år sedan gick det att segla handelsfartygen med salt, järn och kläde ända till Bodenforsarna. Dit kunde även forsbåtarna från inlandet föra sin last av vilt, lax och skinn utan omlastning. Mest sannolikt låg Lulebygdens äldsta marknadsplats i Hedens by väster om Boden.
 Gammelstad (Luleå Gamla stad) anses vara den äldsta kyrkplatsen och gråstenskyrkan byggdes på 1400- talet. I slutet av 1700- talet påbörjades undersökningar om delning av det som återstod av Lule socken. Genom ett kungligt brev av den 8 juni 1826 bestämdes att Överluleå församlings kyrka skulle byggas i Boden samt hur gränserna för den nya församlingen skulle dras. Till den nya församlingen hörde även Edefors, som 1890 bildade en egen församling. Drygt 100 år senare, 1998, bildar Sävast egen församling.

LULEÅ STIFT
Under hela medeltiden hörde Norrland till Uppsala stift. 1647 bildades Härnösands stift. Det kom det att bestå av landskapen norr om Dalarna och Hälsingland. Luleå stift som bildades 1904 består av Västerbottens län och Norrbottens län och utgör drygt en tredjedel av Sveriges yta.

BYGGNADSHISTORIA
Kyrkan uppfördes under åren 1826 – 1831 under ledning av byggmästarna Olof Gustaf Alm från Heden (Boden) och Israel Rönnberg från Alter (Piteå). Den är byggd efter ritningar av arkitekten Jacob Wilhelm Gerss, efter förslag av Erik Hollström, Sunderbyn. Kyrkan invigdes vid gammelmidsommar, den 17 juli 1831. – Gammalt tillbaka inföll midsommaren verkligen i juli och firades i fruktsamhetens tecken.

KYRKAN
Kyrkan kom att uppföras av sten: granit från Degerberget, 779 timmerstockar från kronoskogen, 4 000 tunnor kalk från Norra Prästholm och Hindersön samt järnsmide från Selets bruk. Det gick åt 55 737 sågade takspån och 54 580 tegelstenar. Hela fasaden är putsad.
I tornet finns bågformiga ljudöppningar. Dörr- och fönsteröppningar är rundbågiga, dörrarna är kopparklädda. Korset på tornet är klätt med koppar, så även taket sedan 1993.
Exteriören är, med undantag av takbeklädnaden, bevarad i sin ursprungliga utformning.
 Det är en rektangulär långhuskyrka med kor i öster. Ursprungligen fanns tre läktare och bänkplatser för totalt 2 240 besökare. Idag rymmer kyrkan 800 sittande.
 Kyrkan har restaurerats 1877, 1894, 1931, 1952 och 1980.

VAPENHUSET
Vapenhuset är den del av kyrkan som är minst förändrad. Alltjämt får det fungera som samlingsplats före och efter gudstjänster och förrättningar.

KORET
Under 100 år låg koret i norr. Då fanns en altarpredikstol vilket innebar att det inte fanns behov av en altartavla.
 Vid restaureringen 1931 flyttas koret till östra delen. Altartavlan med motiv ur Jesu bergspredikan, ”Saliga är de renhjärtade, ty de skall se Gud” (Matt 5:8), målas av konstnären Harald Lindberg. På ömse sidor om altaret skärmväggar, som avgränsar för sakristia och skrudkammare, krönta av tolv apostlafigurer av skulptören Bror Marklund. Stengolvet är av ortoceratitkalksten från Jämtland.
 Koret fick vid renoveringen 1951 en ny utformning. Krucifixet fick ersätta altartavlan som flyttades upp till nuvarande kyrkvinden – inrett som museum. De tolv apostlarna placerades på ömse sidor om altaret.
 Altarmattan i ryateknik designades av Ingegerd Torhamn. Mattan knöts och skänktes 1955 av fyra prästfruar i församlingen. Mattans motiv symboliserar ”Paradiset”. Här finns flera olika symboler invävda.
 Kormattan i röllakansteknik, från 1995, är designad av Marianne Öqvist och vävd hos Gammelstads handväverier. Motivet anspelar på ”Den levande stenen” (1 Pet 2:4 ff.)

PREDIKSTOLEN
Predikstolen flyttas 1931 till kyrkans nordöstra hörn. Ljudtaket tillkommer 1951. Duvan över predikstolen är skuren i trä av konstnären Hjalmar Rönnbäck, Svartbjörsbyn.

ALTARSKÅPET
För att få ett ljust och färgrikt inslag i koret, fick Pär Andersson vid renoveringen 1980 uppdraget att måla ett altarskåp. Skåpet vilar på en Predella – ett långsmalt understycke, här med en målad vinranka. De fem förgyllda ramarna inrymmer från vänster till höger:

1. Abraham – beredd att offra sonen Isak (1 Mos 22).

2. Jona och den stora (val-) fisken (Jona 1 – 2; Matt 12:40).

3. Den uppståndne Kristus (Matt 28; Mark 16; Luk. 24; Joh. 20).
Upp ur dödsriket har han kämpat sig, segerfanan i hans vänstra hand fladdrar i vinden och den tidiga gryningens rosa ljus bebådar en helt ny morgon i världen.

4. Simson med den avlyfta stadsporten i Gasa (Dom 16:3).

5. Moses upphöjda kopparorm i öknen – de ormbitna israeliterna räddas genom att se på ormen (4 Mos 21:4 ff.; Joh. 3:14).

Andersson fick också uppdraget att färgsätta kyrkan invändigt. Han utgick från färgerna i Sörmans båda kalkmålningar.

KRUCIFIXET
Ett krucifix beställs 1932 av konstnären Tore Strindberg. Det huggs i furu och levereras året därpå. Krucifixet hängs mellan de två främre fönsterna på norra långsidan och flyttas till nuvarande plats 1951.

KALKMÅLNINGARNA
Muralmålningen på den södra väggen med motiv ur Lukasevangeliets 15:e kapitel och absidmålningen i Mariakoret är verk av Simon Sörman.
 Draperimålningen längs kyrkans väggar anspelar på tabernaklet som var israeliternas flyttbara helgedom under vandringen i öknen efter uttåget ur Egypten (2 Mos 25 – 26).

”Guds boning skall du göra av tio tältvåder; av tvinnat fint lingarn och av violett, purpurrött och karmosinrött garn skall du väva dem, med keruber, i konstväv.”

BRUDKAMMAREN
är ett f. d. kol- och vedförråd från 1886 då de första kaminerna, så kallade Gurneyska ugnar, installerades. Brudkammaren, som tillkom 1931, är inredd med sirliga rokokomöbler. Ljusplåtarna är tillverkade 1707 och 1724. Dessa fick församlingen överta från Nederluleå kyrka vid sockendelningen 1831 liksom 1/3 av kyrksilvret. Även en mässhake från år 1756 övertogs från Nederluleå församling.

MARIAKORET
Vid senaste restaureringen av kyrkan, 1980, inrättas Mariakoret. Dess utförande speglar stålverkseran i Norrbotten.
 Den femkantiga dopfunten, av slipad och huggen Gotlandsmarmor, har skapats av skulptören Gunnar Torhamn. Den är placerad på en röllakansmatta med motivet ”… och se, då öppnades himmelen” (Matt 3:16). Mattan är vävd av Gammelstads handväveri 1984.
 Våren 2009 tillkommer ikonen, Gudsmodern från Konevitsa som målats av Lilian Jonsson.

COLUMBARIET
Ett columbarium placerat i kyrkan är sällsynt i vårt land. Detta är beläget i den forna sakristian – bakom Mariakoret och invigdes den 7 juni 1953 av kyrkoherde Oscar Håkansson. Granitaltaret är ett verk av Knut Nordenskiöld, mosaikarbetet - Segern är vunnen - skapades av Simon Sörman och det gjutna bronslejonet av Ebba Hedqvist.

ORGELLÄKTAREN
I väster vilar orgelläktaren på rödmarmorerade kolonner. Läktaren fick sänkas för att orgeln skulle få plats. Det nuvarande läktarskranket kommer från den så kallade knektläktaren som revs 1931, när koret flyttades till östra gaveln.

KYRKORGLARNA
Den första kyrkorgeln togs i bruk år 1842. Den hade 7 stämmor, pedalstämma och 2 bälgar och tillverkades av Per Zacharias Strand i Stockholm. 1872 utökades orgeln med några stämmor. 1894 börjar församlingens kantor Nils Oskar Alm bygga en ny orgel varvid ”Strandorgeln” och södra läktaren revs. Orgelfasaden och orgelläktaren, ritades av Erik Semmy Josephson. Orgeln hade 25 stämmor 2 manualer och pedal. Den togs i bruk under sommaren 1895 och invigdes av biskop Martin Johansson året därpå. Under 1943 - 1944 byggs Alms orgel om och till av Åkerman & Lund. Av de gamla stämmorna behålls ungefär en tredjedel. Den förnyade orgeln har nu 41 stämmor, 3 manualer och pneumatisk spelreglering. På 1970- talet fick kyrkan två nya instrument: en 17-stämmig kororgel med 2 manualer och pedal och en 2-manualig cembalo. Sedan 1982 finns en liten 4-stämmig orgel i Mariakoret.
 1984 invigdes den nuvarande 56-stämmiga orgeln. Den har 3 manualer och pedal och är den första orgeln i Sverige med ett datorsystem med möjlighet till 100 fria kombinationer. De flesta, av de 4 200 piporna, är nya och längden varierar mellan 6 mm – 6 m. Den ursprungliga orgelfasaden är alltjämt inbyggd i läktarorgeln. De tre nuvarande kyrkorglarna är byggda av Grönlunds orgelbyggeri i Gammelstad.

 
KYRKKLOCKORNA
Vid Allhelgonahelgen 1832 mälde vår kyrkklocka för första gången inför en gudstjänst. Hon blev gjuten av klockgjutaren Samuel Christian Grönvall i Stockholm. Klockan gjorde tjänst till 1856 då hon sprack. Klockan smältes ned och götet ingår i vår storklocka som liksom lillklockan, är gjuten i Sundsvall av Nils Petter Linderberg. Den mindre klockan är från 1857 och bär inskriften:

”Allt är redo, Fallna slägte,
Hör den röst som kallar dig.” (Sv. Ps. 164)

Storklockan är från 1858 och bär inskriften:

”Enär du kallas av mitt ljud
Träd upp till herrens hus och kyrka
Lyd villigt detta milda bud
Som manar dig att Honom dyrka”

Förr hade kyrkklockorna även andra ändamål än att bara ringa till gudstjänst och begravning. De användes som brandvarnare med skilda signaler för olika områden i socknen; som allmogens klocka med helgmålsringning lördagar kl. 18 samt kallelse till högmässan söndagar 9, 10 och 11; som förmedlare av budskap vid krigsfara och vid fred.

KYRKOGÅRDEN
Den första kyrkogården var ganska liten. Redan efter 40 år var den fullbelagd och måste utökas. Ytterligare en gång, 1901, utökas kyrkogården. År 1929 invigdes gravkapellet som ligger vid bogårdsmuren.
 Numera finns:
Gamla kyrkogården vid Överluleå kyrka – med urnlunden längs bogårdsmuren mot tingshuset.
Begravningsplatsen Lundagård med minneslund.
Skogskyrkogården med minneslund (Södra Svartbyn).

KYRKKLÄPPEN
KYRKSTUGOR
Från 1833 växte det upp en kyrkstad med kyrkstugor, stallar och gator. Kyrkstugorna användes inte enbart vid kyrkobesök utan också vid marknader, ting, uppbörd och konfirmationsläsning. Svårigheterna med att finna inackordering i kyrkbyn gjorde det nödvändigt för de mest avlägset boende bönderna att uppföra stugor och stallar. Det planerades för 400 stugor men som mest fanns 324.
År 1919 fanns 128 stugor kvar. Under de kommande åren förföll och vandaliserades många stugor.
 Idag finns 32 renoverade stugor som sommartid hyrs av turister och andra som behöver rum för en kortare tid.
(Bokningstel. 0921 – 198 70, juni – aug.)

TINGSHUSET
Sockenbildningen 1831 medförde även att den jordiska makten skulle ha en hemvist. Tingshuset stod klart och togs i bruk 1834. Byggnaden användes som tingslokal av Överluleå tingslags häradsrätt till 1932.

KYRKSKOLAN
Kyrkskolan, Almska skolan, från 1848 är socknens första skolhus. Idag används den vid olika hembygdsaktiviteter och konferenser.

VÄLKOMMEN TILL GUDSTJÄNST

Varje söndag, klockan 11.00, firar vi gudstjänst i kyrkan.

För övriga andakter hänvisas till predikoturerna i NK och NSD på fredagen under rubriken ”Överluleå församling”

På anslagstavlan vid kyrkogårdstrappan finns veckans gudstjänster uppsatta.

Utförligare information om kyrkan och församlingen ges på församlingsexpeditionen, Kyrkgatan 30. Där finns även foldrar om församlingsaktiviteter.

VÄLKOMMEN TILL BYGDEN OCH FÖRSAMLINGEN!

ÖVERLULEÅ FÖRSAMLING
( 0921-77 500 VX)


Som du kanske vet är kyrka ett grekiskt ord som betyder: ”det, som hör Herren till”.
Som sådan ber vi Dig också betrakta denna kyrka.

//