Kyrkans historia
Skepptuna kyrka lyser klart med sin varma röda tegelfärg mot vägfarande och de vitputsade sköldarna på tornet syns tydligt på långt håll. På samma sätt lyste Uppsala domkyrka över slätten på 1400-talet när den fick stå modell för Skepptuna kyrka.
Under medeltiden var Skepptuna socken förhållandevis folkrik och förmögen, vilket man kan se på kyrkan. Ingen möda sparades för att få kyrkan vacker och värdig. Kristet folk fanns det dock redan i början av 1000-talet på den har platsen. Det vittnar till exempel runstenen som står vid sidan om vapenhuset om. Den berättar om Folkbjörn, en bondson från Skepptuna, som dött i Grekland. ”Gud hjälpe hans ande och själ” slutar inskriften.
De äldsta delarna av kyrkan är från 1200-talets början men fram till 1450-talet skedde många till- och om byggnader. Eftersom material ofta återanvänts kan man räkna ut hur kyrkan sett ut under de olika tidsepokerna. På 1200-talet revs delar av kyrkan, efter en brand, för att förlänga den åt öster. I början av 1400-talet målades det ”nybyggda” koret och femtio år senare restes det ståtliga tornet.
År 1776 upptäcktes att tornspriran hade börjat ruttna och när tornet sedan renoverades fick det sin brutna linje som är så karaktäristisk.
Altarskåpet
Kyrkans förnämaste prydnad är utan tvekan dess altarskåp. Frånsett några smärre lagningar är den medeltida målningen intakt. Skåpet är utfört i Bryssel i början av 1500-talet. Skåpet består av många små, noggrant utförda scener med bibliska motiv.
Altarskåpet är tillverkat i Bryssel ca 1515 i den berömda mästaren Jan Bormans verkstad. De tre största scenerna i skåpet visar (i mitten) Jesu födelse med tillbedjande änglar och herdar, korsfästelsen (till vänster) samt Maria med sin döde son (till höger).
Antal sittplatser: 165
Brandskyddsgräns: 170
Vi har inte av säkerhetsskäl möjlighet att hålla alla kyrkor öppna, men du kan titta in i Skepptuna kyrka med hjälp av rörliga panoramabilder.
