Ekonomisk skuld kan förändras till andlig skuld och glida över på den som utkräver mer än rättfärdigt

I kyrkans tradition finns en insikt, lik en röd tråd, att rikedom är något gott men också riskfyllt. Skapelsen själv bjuder på ett överflöd av liv och utkomstmöjligheter, men allt kan missbrukas och välsignelsen glida människan ur händer.

Vid hantering av pengar och det som har pengars värde uppstår nästan ofrånkomligt skuld. Det hör till spelets regler. Skulder har en benägenhet att öka för dem som är i underläge från början. De ekonomiska systemen gynnar företrädesvis de redan rika. Märkligt nog kan mönstret skifta i just den processen. Det uppstår moralisk skuld till följd av oförmågan att göra rätt för sig enligt ingångna skuldförbindelser. Om emellertid gränsen för det rättfärdiga överskrids vid skulders indrivande, flyttar den moraliska skulden över på den eller dem som är orsak till att den skuldsatte inte kan ta sig ursituationen.

Sådant händer i rika länder som Sverige, när människor hamnar i skuldfällor, som banker och andra finansinstitut uppenbarligen bär skuld för. Den moraliska skulden flyttar över på dem som borde ha haft bättre överblick över utvecklingen, och naturligtvis på dem som skrupellöst utnyttjat situationen för egen vinning.

En sådan växling av skuld från det ekonomiska till det moraliskt andliga har inträffat i den rika världens förhållande till de fattiga. De fattiga länderna är skyldiga i ekonomisk mening, enligt skrivna avtal. Men gränsen för det rättfärdiga är överskriden. Därför har den andligt moraliska skulden glidit över på de rika länder som inte vågar eller vill låta barmhärighet och nåd gå före rätt. Denna rätt visar sig dessutom förverkad genom överbetalning sedan lång tid.

Den skuld för sakernas tillstånd som uppstått kan förnekas eller förträngas, men den lämnar ingen ro. Den är i verkligheten en skuld inför Gud eftersom Guds krav på barmhärtighet mot den svage och fattige negligerats. Allteftersom orättvisan i världen ökar, när det gäller överflöd för somliga och livets nödtorft eller inte ens det för de många, ökar också den andliga skulden. Ur brist på rättvisa, särskilt så skriande som den mellan de fattigaste och de rikaste delarna av världen, uppstår andligt illamående och själslig sjukdom. Tilltro och hopp ersätts av otro och uppgivenhet.

Andlig skuld, skuld inför Gud, kan inte förhandlas bort. Den kan bara bäras fram till Gud som i böneorden: "förlåt oss våra skulder, så som vi förlåta dem oss skyldiga äro". De rika länderna i väst har inte förmått sig att säga: "vi förlåta dem oss skyldiga äro". (Matt 5:23-26) Då gäller en annan utmaning: lägg ned din gåva – till Gud – och gå först bort och förlika dig med den som du vet har något emot dig. Sedan kan du bära fram din gåva. Det är en fullt möjlig väg att följa.

Utgångspunkter för samtal och reflektion

I den kristna trons tradition finns ett par bärande principer att erbjuda i enuppbruten och förvirrad tid, som måste söka sig rimliga utgångspunkter på nytt.

Den första är att förhållandet mellan de fattiga och de rika måste ses ur de fattigas perspektiv. De fattiga har tolkningsföreträde. De rika är inte lika vittnesgilla, för de har inte samma insikt i vad saken gäller. Den andra är att livets gåvor, som finns i överflöd, måste delas generöst och solidariskt för att bli till välsignelse. Annars slår naturen förr eller senare tillbaka. I enkelhetens livsstil finns en samklang med skapelsens givna ordning.

Kyrkan finns bland alla folk och nationer. Många av världens kristna hör till de fattiga. Den analys som den samlade kristenheten kan presentera visar att den absoluta fattigdomen i världen är chockerande. De fattigaste förnekas den grundläggande rätten till liv. Om man låter den gudomliga uppenbarelsens ljus falla över det som sker, erbjuder sig mönster både för realistisk analys och hoppfull handling. Sanningen är alltid befriande.

Obalansen mellan de fattigas och de rikas livsvillkor har varit ett ständigt problem. Mot den har kyrkan fört en hård kamp. Ibland har det dock bara blivit svekfull tystnad. Det visar sig i kyrkans långa tradition och av teologernas erfarenheter att det finns en gräns för vad som är rättfärdigt. Den kan inte överskridas utan våda för alla. Om den fattiges och förfördelades rätt negligeras, uppstår andlig skuld. Andlig skuld är ett hot mot det goda samhällets bestånd.

Jubelåret 1993 och tiden efter är en chans till uppbrott, ändrad inriktning och förnyelse. Möjligheten är att återvinna sann livskvalitet. Den grundar sig på varje människas frihet, respekt för naturens inbyggda balans och en samhällsgemenskapens ekologi, där orättfärdiga klyftor mellan människor överbryggas. Till uppbrottet hör befrielsen från skuld inför Gud för det som sker mot Guds vilja. Till ändrad inriktning och förnyelse hör ett beslut atthämta fram gamla och nya handlingsmodeller ur den bibliska skattkammaren och kyrkans samlade erfarenhet.

* Ekonomisk tillväxt är bara en dimension i det som leder till bättre liv. Det viktigaste är att växa till efter sin invärtes människa. Ekonomisk tillväxt bör ställas in i det större sammanhanget där naturens, samhällsgemenskapens och den individuella frihetens ekologi berörs. De rikare länderna har möjligheten att utveckla ett enkelhetens samhälle, som är rikt på gemenskap och andlig kultur, som står solidarisk med de fattiga och i samklang med naturens givna ordning.

* Trots krisen just nu är Sverige ett överflödets samhälle. Vi har råd att dela med oss av vårt överflöd så att livskvaliteten kan öka även för de fattigaste i världen. De fattigaste och mest förfördelade har rätt att bli hörda på den globala gemenskapens samtalstorg. Vi kan välja att vara aktiva och hjälpa människor som blivit offer för nöd och orättvisa. Svenska kyrkan bör uppmana alla sina döpta att ta ansvar för kyrkans mission och för lutherhjälpsarbetet. Det är viktigt att nationen håller fast vid enprocentmålet som ett minimum för svenskt bistånd och att se till att det går till de fattigaste.

* En stor, gemensam uppgift är att bilda opinion för högre moral inom det ekonomiska ansvarsområdet och en respekt för goda grundprinciper. En låntagares intressen skall tillgodoses i samma utsträckning som långivarens. Det allmänna bästa måste få företräde framför privat vinning. Särskilda moraliska krav måste ställas på monetära system där räntan spelar en avgörande roll. Gränsen för ockerränta och spekulation skall vara tydlig. En ny medvetenhet måste skapas för skillnaden mellan vad som rent tekniskt kan vara lagligt och vad som är moraliskt försvarbart och tillåtet.

* Alla har en skyldighet att tänka på kommande generationers levnadsbetingelser. Allt skapat är ett lån att förvalta, varavarsam om och lämna vidare till dem som kommer efter. Det gäller inte minst miljön som alla måste ta sitt ansvar för.

* En god framtid för alla förutsätter fria, rättvisa, demokratiska och öppna samhällen runt om i världen. Det är varje människas ansvar att hjälpa till att skapa sådana samhällen och att bekämpa våld och förtryck i alla dess former.

* Skuldförhållanden i såväl internationella sammanhang som i vår egen närgemenskap är, eller blir, på ett eller annat sätt förknippade med moralisk och andlig skuld. Det gör det angeläget att förmedla andliga och moraliska normer till det uppväxande släktet och att själv följa dessa normer. Det gör det också angeläget att kunna visa den som bär andlig skuld var sådan skuld kan lyftas av.

* Svenska kyrkan förvaltar mycket pengar och fast egendom av olika slag. Jubelåret bör göras till utgångspunkt för seriösa analyser av kyrkans ekonomiska förvaltning i ljuset av den bibliska uppenbarelsen och erfarenheterna i kyrkans tradition. När en epoks ordning för ekonomisk hantering råkat i kris är det tid att söka nya ordningar som på bättre sätt återspeglar Skaparens ursprungliga syfte och yttersta avsikt.

Även när tiderna i vårt eget land verkar svåra och problemen i världen med den chockerande fattigdomen förefaller olösliga, är det en kristen uppgift att bevara hoppet och tillförsikten. Den kristna tron vilar på Kristi uppståndelses verklighet. Den övertygar om det godas seger över det onda. Förlåtelsen utplånar synd och skuld. Döden får ge sig för Livet.