Ersättningar

Frågan om ersättning vid upplåtelse av kyrka är inte helt enkel. En enhetlig praxis kan vara svår att skapa. Normalt bör den som får kyrkorummet upplåtet betala kostnaderna för detta. Hyresersättningen kan utgöras av församlingens merkostnader för personal, uppvärmning mm. Om församlingens musiker tjänstgör utgår normalt avgift även för detta.

Vid upplåtelse för icke-kyrkliga ändamål, t ex konserter eller för skolans ändamål, är det företrädare för kommunen, konsertförening, studieförbund eller produktionsbolag som begär upplåtelse.

Särskilda avtal kan behöva tecknas som reglerar församlingens respektive arrangörens åtaganden, hållande av personal, utrustning, tid för iordningställande och ekonomiska frågor. Avtal kan även träffas om att - då inträde tas vid ett arrangemang - församlingen erhåller viss del därav utöver en grundhyra

Vid gudstjänster av olika slag är det normalt prästen eller pastorn för ett annat kyrkosamfund som begär upplåtelse. Vid kyrkliga handlingar är det ofta familjer som begär upplåtelse av kyrkorummet.

I en del fall kan en upplåtelse utan kostnad ses som ett indirekt stöd till någon av kyrkorna inom t ex de ortodoxa och österländska traditionerna. I andra fall, t ex vid en vigsel då endera av kontrahenterna tillhör Svenska kyrkan eller en begravning då den avlidne tillhör Svenska kyrkan bör särskild ersättning inte tas ut på den grunden att gudstjänsten hålls i annan ordning än Svenska kyrkans.

När det gäller frågor om avgifter skall vidare bestämmelserna i Kyrkoordningens 42 kap. Avgifter och uppbörd beaktas.