Kyrklig personal som tjänstgör hos myndigheter eller andra organisationer

När kyrklig personal bedriver verksamhet hos andra organisationer och myndigheter är det viktigt att vara klar över vilken tystnadsplikt som gäller. Privat verksamhet har i allmänhet ingen lagreglerad tystnadsplikt, men begreppet myndighet omfattar i det här sammanhanget i juridisk mening alla statliga och kommunala organ, som inte är organiserade i privaträttsliga former, t.ex. sjukvårdsinrättningar och skolor.

Sekretesslagens 1 kap. 6§ föreskriver:

Förbud att röja eller utnyttja sekretessbelagd uppgift gäller för myndighet där uppgiften är sekretessbelagd samt för person som på grund av anställning eller uppdrag hos myndigheten, på grund av tjänsteplikt eller på annan liknande grund för det allmännas räkning deltar eller har deltagit i myndighetens verksamhet och därvid har fått kännedom om uppgiften.

Präster och diakoner har att i första hand hålla sig till det som i kyrkoordningen är föreskrivet i anslutning till respektive vigningstjänst när det gäller bikt och enskild själavård eller själavårdande samtal. På samma sätt gäller för all kyrklig personal i all församlingsvårdande verksamhet i första hand kyrkoordningens regler och det som eventuellt kan finnas i slutna kollektivavtal. Därutöver kan också de statliga reglerna bli tillämpliga. Sekretesslagens bestämmelse ovan gäller t.ex. när en diakon fullgör ett uppdrag som är anknutet till en myndighet på ett sätt som gör att diakonen kan sägas delta i myndighetens verksamhet.

Mycket viktigt i dessa sammanhang är att den som har dubbel kompetens och exempelvis är både präst och läkare, i sin tjänstgöring är helt klar över vilken tjänsten är. Den läkare som är prästvigd måste, om någon oklarhet kan finnas, i mötet med patienten klargöra vilken tystnadsplikt som gäller i den aktuella situationen.

Sjukhuskyrkan

Ansvaret för den andliga vården på sjukhusen vilar i första hand på församlingarna och i fråga om främjandet av sådan verksamhet på stiften. Några avtal mellan landsting och kommuner å ena sidan och församlingar och stift å den andra finns inte. Det kan därför vara tveksamt om det i formell mening går att hävda att sjukhuskyrkan deltar i sjukhusets verksamhet. Däremot står det klart att sjukhuskyrkans arbete är att räkna som en del av den församlingsvårdande verksamheten och ryms inom kyrkoordningens bestämmelser. Men praxis inom sjukvården bygger på det faktum att det längre tillbaka var landstingets ansvar att anställa lasarettspredikanter, vilka då självklart omfattades av den sekretess som gällde för verksamheten i hälso- och sjukvården. Någon särskild försäkran om sekretess behöver inte undertecknas av de anställda inom sjukhuskyrkan. Trots detta förutsätts att de alla lever upp till de sekretessregler som gäller inom sjukvården. För de medarbetare som är socionomer och psykologer hör sekretessen till de yrkesetiska regler som de är bundna av.

Personalen i sjukhuskyrkan kan få del av uppgifter om en patient även utan att samtala med honom eller henne. Genom egna iakttagelser och genom sjukvårdpersonalens försorg kan den anställde få kunskap om sådant som skyddas av sekretesslagens bestämmelser. Dessa gäller inte enbart skriftlig information utan också muntlig sådan. Sekretessen är inte begränsad till uppgifter som rör patienten själv eller någon närstående. Den gäller också sådan uppgift om annan enskild person.

Verksamhet vid fängelser

De församlingar inom vars område en kriminalvårdsanstalt är belägen, har ansvar för Svenska kyrkans del av den andliga vården där. Ansvaret för främjandet av verksamheten åligger stiften. Myndighetens ansvar tydliggörs genom den nämnd för andlig vård (NAV) som, enligt Kriminalvårdsverkets föreskrifter, skall finnas vid varje kriminalvårdsanstalt och häkte. Detta innebär att den andliga vården delvis är författningsreglerad och att de kyrkligt anställda som deltar i denna därmed deltar i myndighetens verksamhet.

Sekretesslagens bestämmelser om sekretess inom kriminalvården i 21§ gäller alltså även de kyrkligt anställda i de situationer som inte berörs av den i kyrkoordningen reglerade tystnadsplikten.

Sekretess gäller inom kriminalvården för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men eller att fara uppkommer för att någon utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte beslut av Kriminalvårdsstyrelsen eller någon av kriminalvårdens nämnder och inte heller annat beslut i ett kriminalvårdsärende enligt brottsbalken eller lagstiftningen om kriminalvård i anstalt.

Militärpräster

I fråga om den andliga vården vid militära förband i fredstid gäller motsvarande som i de två avsnitten närmast ovan angående församlingarnas och stiftens ansvar. Fältprästerna tjänstgör i försvarsmaktens organisation till följd av totalförsvarsplikten.

I Reglemente med tjänsteföreskrifter m.m. för försvarsmaktens personal finns bestämmelser om den andliga vården. Utöver dessa finns en särskild förordning om militärpastorer. Det är alltså även här så att den kyrkliga personalen deltar i myndighetens verksamhet och därmed har att svara för sitt handlande i förhållande till sekretesslagens föreskrifter i de situationer som ej berörs av kyrkoordningens bestämmelser om tystnadsplikt.

Sekretesslagen 2 kap. 2 §:

Sekretess gäller för uppgift som angår verksamhet för att försvara landet eller planläggning eller annan förberedelse av sådan verksamhet eller som i övrigt rör totalförsvaret, om det kan antas att det skadar landets försvar eller på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet om uppgiften röjs.

Skolkyrkan

Sekretesslagens 7 kap. 9§ föreskriver om sekretess inom utbildningsväsendet och viss därtill anknytande verksamhet. Föremålet för sekretessen är framför allt uppgifter om eleverna som hänför sig till skolans elevvårdande verksamhet.

Sekretess gäller i förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan samt i en kommunal riksinternatskola för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos psykolog eller kurator, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men.

Sekretess gäller på samma område dels i skolans elevvårdande verksamhet i övrigt för uppgift om enskilds personliga förhållanden, dels för uppgift som hänför sig till ärende om tillrättaförande av elev eller om skiljande av elev från vidare studier. Sekretessen gäller dock endast, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i elevvårdsärende eller i annat ärende som nu har nämnts.

Sekretess gäller på samma område i annat fall än som avses i första och andra styckena för uppgift om enskilds identitet, adress och andra liknande uppgifter om enskilds personlig förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs.

Den kyrkliga personal som i del av eller hela sin tjänst arbetar inom skolans område har i första hand att svara inför kyrkoordningens bestämmelser. Skolkyrkans verksamhet är i likhet med sjukhuskyrkans inte formellt reglerad, men i det fall kyrklig personal regelbundet har sin tjänstgöring förlagd till skolan är denna ändå att se som en del av elevvården.

En kyrklig medarbetare som kallas till skolan för ett visst tillfälle eller en särskild händelse är däremot inte bunden av elevvårdssekretessen. Sådana insatser är naturliga inslag i den församlingsvårdande verksamheten och regleras i fråga om offentlighet och förbud att röja uppgifter av kyrkoordningen och vad som eventuellt kan finns i för varje tjänsteinnehavare gällande kollektivavtal.